Providing an exhaustive overview of this rich material
is challenging since it is scattered over books and magazines
in Sweden and Norway that do not overlap.
(Lassén-Seger & Skaret 3)
Abstract: The article, ”Mrs Pepperpot: a publication history in three languages,” is an attempt at providing a chronological and comprehensive overview of Alf Prøysen’s Mrs Pepperpot stories. The underlying argument is that only by looking at the publication history of the Mrs Pepperpot books in both Norway, Sweden and Great Britain is it possible to establish a complete corpus of the published stories. The overview shows that 57 stories were published between 1956 and 2010. It also shows a much greater degree of correspondence between the Swedish and English publications than with the Norwegian. Finally, a major discrepancy has to do with the varying degree of inclusion (and time of publication) of the 26 stories originally issued in the Swedish periodical Veckorevyn 1968–69. The article also charts the publication of Mrs Pepperpot stories in other media, such as periodicals, radio, and TV, and points to the media versatility of the Mrs Pepperpot stories as well as to Prøysen’s own improvisatory storytelling style and his willingness to recycle and remediate his stories.
Keywords: Alf Prøysen, Mrs Pepperpot, periodicals, media, publication history, textual criticism
Published: 21 January 2015
©2014 Björn Sundmark. This is an Open Access article distributed under the terms of the Creative Commons Attribution-Noncommercial 3.0 Unported License (http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/), permitting all non-commercial use, distribution, and reproduction in any medium, provided the original work is properly cited.
Citation: Barnboken - tidskrift för barnlitteraturforskning/Barnboken - Journal of Children’s Literature Research, Vol. 37, 2014 http://dx.doi.org/10.14811/clr.v37i0.190
Ett återkommande forskningsproblem när det gäller studier av Alf Prøysens Teskedsgumma är att det har saknats tillförlitlig och heltäckande information om utgivningen. Dels har det att göra med Prøysens improvisatoriska sätt att komponera sina berättelser (Skaret) – det är exempelvis inte ovanligt att det finns ett flertal versioner av samma grundhistoria, och det kan i vissa fall vara vanskligt att avgöra vad som är en självständig historia och vad som bara är ytterligare en variant – dels har svårigheterna att göra med att Prøysens Teskedsgumme-berättelser inte först publicerades på ett språk, för att sedan översättas. I stället för att utgå från utgivning på ett enda språk, handlar det i Prøysens fall om en trespråkig publikationshistoria där somt först gavs ut på norska, somt på svenska, och åter annat på engelska. Givetvis försvårar detta för den som vill skaffa sig en överblick. Den här textkritiska artikeln utgör därför ett försök att systematisera kunskapen om de publicerade berättelserna om Teskedsgumman genom att göra 1) en trespråkig sammanställning över alla publicerade sagor, 2) upprätta en tentativ kronologi för sagorna, och 3) visa hur sagorna har översatts och remedieras.1
Utgångspunkten är bokpublikationer, och för att inte göra framställningen alltför svåröverskådlig nöjer jag mig här med att ta upp när en viss saga publicerats i bokform första gången på respektive språk. Jag hänvisar också till Prøysens utgivning i periodika, som norska Kooperatören (1955–1959) och svenska Veckorevyn (1968–1969), liksom till hans manustexter till den svenska julkalendern (1967) och TV-serien (1973) samt till de två första bilderböckerna.2 Men kärnan i framställningen och det som ligger till grund för den resulterande uppställningen och den föreslagna ordningsföljden och numreringen, är de texter som tryckts i bokform. Detta är i och för sig ingen självklarhet. Man skulle i stället kunna utgå från när sagorna skrevs, snarare än när de publicerades. Min bedömning är dock att det i det här fallet hade varit vanskligt; alltsomoftast är det oklart när en viss saga3 kom till, och de förekommer ofta i ett flertal varianter.
Man kan också ha invändningar mot att ta med de sagor som publicerades i Sverige 1972 och England 1973, och som i stor utsträckning återger de 26 sagor Prøysen skrev till Veckorevyn 1968–1969. Dels är de postumt utgivna (Prøysen dog 1970), dels finns frågetecken kring sagornas autenticitet. Ove Røsbak skriver att Olrog ”blir å betrakta som medforfatter til akkurat disse historiene” (363). Samtidigt tyder det mesta ändå på att Prøysen är den egentliga författaren även till dessa sagor: ”Prøysen setter i gang, godt hjulpet av Olrog, som nå for første gang kommer med mange idéer till Prøysens verk” (363). Min uppfattning är att Olrog agerade bollplank till Prøysen, kom med vissa idéer, och framför allt bistod med kunskap om den svenska kontexten, men att historierna i allt väsentligt – språk, stil och uppbyggnad – bär Prøysens signum.
I Norge har Veckorevy-sagorna först på senare tid börjat tas med i Teskedsgumme-kanon, och den svenska och engelska utgivningen har varit osynlig. Det är till exempel symptomatiskt att vare sig Sonja Hagemann i sin barnlitteraturhistoria från 1974, eller den senare Norsk barnelitteraturhistorie (Birkeland et al. 2005) nämner den tidiga svenska och engelska utgivningen av det här materialet. Från ett svenskt perspektiv har man också varit blind för Teskedsgummans norska rötter. Det är gummans framfart i svenska medier, inte minst i 1967 års julkalender, som har dominerat. Min utgångspunkt är en annan. Jag menar att publikationshistoriken måste förstås ur ett trespråkighetsperspektiv. Teskedsgumme-berättelser bör inte diskvalificeras för att de inte samtidigt publicerades på norska, lika litet som sagor som bara finns på norska eller engelska ska uteslutas i en verksammanställning. Utgivningen på alla tre språken bör beaktas.
I den här delen av framställningen följer jag den kronologiska utgivningen av sagorna om Teskedsgumman i den ordning de publicerats i bokform på svenska, engelska och norska – och oftast i den ordningen, eftersom de svenska bokpubliceringarna som regel är tidigare än de norska och engelska.
Bakgrunden till den första boken om Teskedsgumman är välkänd. 1955 skickade Alf Prøysen in den första berättelsen till en barnbokstävling utlyst av Rabén & Sjögrens förlag. Temat var ”nya sagor”. Han vann inte, men förlaget och dess redaktör, Astrid Lindgren, uppmuntrade honom att fortsätta. Han fick också stöd av vännerna och översättarparet Ulf och Inga Olrog. Samtidigt utvecklade han sina idéer, dels i radioprogrammet ”Barnetimen for de minste” (Moe 36–37),4 dels i månadstidningen Kooperatøren.5 Det första radioprogrammet sändes i oktober 1955; det var ”Kjerringa som ble så lita som ei teskje”. Därefter kom ”Teskjekjerringa og makaronisuppa”, och, i tät följd, ”Teskjekjerringa og blomstervasen”, ”Teskjekjerringa på månen”, ”Kråkedronningen”, ”Teskjekjerringa og flugua” och ”Teskjekjerringa på blåbærtur”. Några av de här radioberättelserna har än så länge inte tryckts i bokform. I veckotidningen Kooperatøren publicerades under perioden september 1955 till juli 1956 följande sagor: ”Kjerringa som ble så lita som ei teskje” (1955, nr 9), ”Teskjekjerringa og makaronisuppa” (1955, nr 12), ”Nå skal du få enda et eventyr om kjerringa som var så lita som ei teskje” (1955, nr 12), ”Kråkedronningen” (1956, nr 6) och ”Teskjekjerringa som var på basar” (1956, nr 7). Av detta framgår tydligt att de fem berättelser som ingick i den första boken, Gumman som blev liten som en tesked (1956), redan hade prövats i andra sammanhang.
På norska kom den första boken året efter, 1957, illustrerad av Borghild Rud. Under tiden hade Prøysen hunnit skriva ytterligare tre sagor för Kooperatøren: ”Kjærringa på kvinneforening” (1957, nr 3), ”Kjærringa som barnevakt” (1957, nr 4) och ”Teskje-kjærringa på blåbærtur” (1957, nr 8). Den sistnämnda känns dessutom igen från ”Barnetimen for de minste”. De här tre historierna inkluderades i den norska utgåvan, Kjerringa som ble så lita som ei teskje. Å andra sidan saknar den norska utgåvan de andra sagor som fanns med i den svenska: ”Petter Olssons hatt”, ”Irmelin”, Olle Sprattelman”, ”Sagan om potatisen som skulle till påven i Rom”, ”Gumman och råttungen” och ”Skolläraren och myggorna”. Det här är inte platsen att ingående diskutera hur valet att kombinera Teskedsgumme-sagor med andra sagor påverkar läsningen, men helt klart stärks sago-prägeln på samlingen som helhet.
När det gäller den engelska utgåvan, Little Old Mrs Pepperpot, gavs den ut 1959. Det är värt att notera att den inte följer den norska utgåvan utan den svenska. Det gäller såväl ordningsföljd och innehåll som illustrationer, vilket tyder på att översättningen troligtvis gjorts från svenska till engelska, snarare än från norska till engelska.
Mera om gumman som blev liten som en tesked kom på svenska 1958. Den inkluderar två av de sagor som fanns med i den första norska samlingen: ”Gumman som blev liten som en tesked plockar bär” och ”Gumman som blev liten som en tesked är barnvakt”. Berättelsen om ”Kjerringa på kvinnoforening” kom däremot med. Utöver dessa publicerades fyra berättelser som redan figurerat i Kooperatøren under det första halvåret 1958: ”Teskedsgumman får en husvakt”, ”Den skrockfulla tanten”, ”Teskedsgumman och älgen” och ”Teskedsgumman och den gömda skatten”. Även ”Teskedsgummans man” gavs ut i Kooperatøren (1959, nr 2) men publicerades först i bokform. Allt som allt innehåller Mera om gumman som blev liten som en tesked sju berättelser om Teskedsgumman samt sex andra sagor: ”Alla tiders nyckelpiga”, ”Med stortån på långresa”, ”Snickare Anderssons jul”, ”Sagan om Gröt-Simon”, ”Spelemannen i lådan” och ”Födelsedag i bakväntstan”.
På norska kom Teskjekjerringa på nye eventyr 1960. Ytterligare en saga som publicerats i Kooperatøren (1959, nr 3) finns med i den: ”Teskjekjerringa blir med i langrenn”. Men därtill hade Prøysen skrivit ytterligare en handfull sagor: ”Teskjekjerringa spår i kaffegrut”, ”Teskjekjerringa på skolefesten”, ”Teskjekjerringa klör på tunga” och ”Teskjekjerringa og sankthansbålet”. På svenska kom de först i nästa Teskedsgumme-bok (se nedan). För övrigt innehåller den norska utgåvan inga sagor förutom de om Teskedsgumman.
Den engelska utgåvan, Mrs Pepperpot Again, även den 1960, följer i allt väsentligt den tidigare svenska boken, men samlar alla icketeskedsgumme-sagor i andra hälften av boken i stället för att ha de flesta av dem i bokens mittenparti, som i den svenska utgåvan.
Teskedsgummans födelsedag kom 1960. Boken innehåller fem sagor som redan publicerats på norska (se ovan). Därtill kom två nya sagor: titel-berättelsen, som hämtats från Kooperatøren (se tabellöversikten), samt ”Teskedsgumman får en lektion i naturlära”. Liksom tidigare balanserades Teskedsgumme-sagorna med andra sagor: ”Skomakardockan”, ”En saga om en liten mus”, ”Pojken i sagan”, ”Biet som dansade i Folkets park” och ”Jäntan som lärde kungen äta havregrynsgröt”.
Teskedsgummans födelsedag gavs inte ut på norska. I allt väsentligt fördelar sig i stället sagomaterialet i den svenska boken på Teskjekjerringa på nye eventyr (fem av sagorna) och Teskjekjerringa i eventyrskauen (två av sagorna, se nedan). Däremot gavs Teskedsgummans födelsedag ut på engelska under titeln Mrs Pepperpot to the Rescue (1963). Den innehåller samtliga berättelser från den svenska förlagan. Enda skillnaden är att man den här gången blandat Teskedsgumme-sagorna med de andra sagorna i stället för att ha dem var för sig.
Nästa bok om Teskedsgumman är Teskjekjerringa i eventyrskauen (1965). Boken innehåller två av de sagor som tidigare publicerats i de svenska och engelska utgåvorna av bok tre: ”Teskjekjerringa har bursdagsfest” och ”Teskjekjerringa tar time i naturfag”. Den innehåller också ”Teskjekjerringa blir med i langrenn”, som tidigare getts ut i Kooperatøren. Men åtta nyskrivna sagor är stommen i den nya boken: ”Teskjekjerringa i eventyrskauen”, ”Teskjekjerringa og kråkeungen”, ”Teskjekjerringa lærer å svömme”, ”Teskjekjerringa er detektiv”, ”Teskjekjerringa leker detektiv for annen gang”, ”Teskjekjerringa lærer undulat-språket”, ”Teskjekjerringa går i syttendemaitog” och ”Teskjekjerringa får besök fra Amerika”. Det är värt att nämna att titelsagan några år senare ges ut som bilderbok (Borghild Rud) under namnet Teskjekjerringa og kvitebjørn kong Valemon (1972). Samma saga återfinns för övrigt i den svenska TV-serien från 1973.
I Sverige kom Teskedsgumman i sagoskogen 1968. Förutom de två sagor som redan getts ut i Teskedsgummans födelsedag överensstämmer den ganska väl med den norska utgåvan, men i stället för ”Teskjekjerringa går i syttendemaitog” och ”Teskjekjerringa får besök fra Amerika” inkluderas ”Teskedsgumman spelar dockteater” samt två berättelser som varken återfinns i det norska eller engelska materialet: ”Teskedsgummans annandag” och ”Teskedsgummans julgransplundring”. En tänkbar förklaring till varför Prøysen skrivit dem specifikt till den svenska utgåvan är den starka koppling till julfirande som Teskedsgumman fick i och med 1967 års julkalender i svensk radio och TV.6 En saga, ”Teskedsgumman och papegojan”, avviker så starkt från motsvarande berättelse på norska, ”Teskjekjerringa lærer undulat-språket”, att man skulle kunna hävda att det rör sig om en självständig saga. Men eftersom grundmotivet är detsamma väljer jag att se sagorna som varianter av samma grundberättelse. Till sist ska tilläggas att Teskedsgumman i sagoskogen avviker från de tidigare svenska böckerna genom att inte ha med några sagor utan gumma.
Den engelska utgåvan, Mrs Pepperpot in the Magic Wood (1968), följer i huvudsak den svenska, men saknar de två julberättelserna samt ”Teskedsgumman och papegojan”. Den engelska samlingen inkluderar däremot en allmän saga, ”Sir Mark the Valiant”, och håller därmed fast vid den modell som tidigare etablerats i de svenska och engelska utgåvorna med en blandning av Teskedsgumme-sagor och andra sagor.
Nästa bok, Teskjekjerringa på camping, kom redan 1967 på norska. Den innehåller endast en, lite längre berättelse om gumman. På svenska dröjde det till 1969 innan Teskedsgumman på camping publicerades. Den skiljer sig inte från den norska mer än med avseende på illustrationerna. Då är den engelska utgåvan från 1971, Mrs Pepperpot’s Outing, intressantare. Den bibehåller samma upplägg som tidigare, med flera Teskedsgumme-berättelser kombinerade med några andra sagor. Förutom camping/outing-berättelsen, innehåller samlingen ”Mrs Pepperpot and the Budgerigar” och ”Mrs Pepperpot Has a Visitor from America” som saknats i Mrs Pepperpot in the Magic Wood. Dessutom tas en vanlig saga med, ”Gapy Gob Gets a Letter from the King”.
År 1968 gavs den första bilderboken ut, Göta Petter, sa Teskedsgumman. Det är i grund och botten den allra första historien om gumman, som här kom i nytt utförande. Den svenska titeln är en eftergift till julkalendern 1967, där Birgitta Andersson som gumman såg till att göra de här orden bevingade. Boken kom ut även på norska som Teskjekjerringa kort och gott, och på engelska som Mrs Pepperpot’s Busy Day. För en norsk publik var det den första bekantskapen med Björn Bergs illustrationer. Som nämnts ovan skrev Prøysen samma år ytterligare 26 sagor om Teskedsgumman för Veckorevyn. Det var ett stort åtagande: nästan lika många sagor som han dittills skrivit i de fem första böckerna tillsammans. Fem av de här berättelserna är bearbetningar av TV-manus (julkalendern 1967), men annars är det nytt material (Sundmark).
Den första av Veckorevy-sagorna som trycktes var ”Teskedsgumman på julmarknad” (saga 52). Den gavs ut som bilderbok 1970 på tre språk: på svenska blev det under titeln Här kommer jag, sa Teskedsgumman; på norska blev det kort och gott Teskjekjerringa på julehandel; på engelska, slutligen, fick den heta Mrs Pepperpot’s Christmas.
Två år senare, 1972, gavs ytterligare sjutton av Veckorevy-berättelserna ut under titeln Teskedsgumman flyger och far. En engelsk utgåva kom året därpå, Mrs Pepperpot’s Year (1973) men urvalet där är annorlunda. Endast sju av de sjutton i den svenska samlingen är med, och vissa av dem, som ”Mrs Pepperpot Helps Arne”, avviker en hel del från Veckorevy-versionen och därmed från den svenska bokpublikationen, ”Teskedsgumman sportlov”. Å andra sidan inkluderar den engelska utgåvan ”Mrs Pepperpot and the Weather”, som också hämtats från veckotidningsmaterialet, men som inte fanns med i den svenska utgåvan. ”Mrs Pepperpot’s Christmas” gavs också utrymme i den engelska utgåvan. Även den hör till Veckorevy-materialet men hade dessutom tidigare publicerats i bilderboksform, ”Här kommer jag, sa Teskedsgumman” (1970). Sen har vi ytterligare tre berättelser: ”Mrs Pepperpot and the Pedlar”, ”Midsummer Romance” och ”The Cuckoo”. Den första av dessa känns igen från 1967 års julkalender, men de andra två är mer svårbestämda. Möjligen kan man spåra brevmotivet i ”Midsummer Romance” till en episod i TV-kalendern (”Amerikabesöket”) och eventuellt också till ett avsnitt i den andra TV-serien, från 1973, ”Teskedsgumman och kärleken”. ”The Cuckoo” är ännu mer svårplacerad. Det är också vanskligt att förklara i vilket sammanhang de här tre sagorna fått sina Björn Berg-illustrationer. Har de beställts direkt av det engelska förlaget eller handlar det om tre sagor tänkta för Veckorevyn, men som av någon anledning aldrig publicerades i det forumet?
Som nämnts tidigare dröjde det länge innan Veckorevy-materialet publicerades på norska. Teskjekjerringa ordner opp (2004) innehåller tretton sagor. En av dessa, ”Teskjekjerringas trettende dag jul”, hämtades från en tidigare outgiven saga från den svenska utgåvan av Teskedsgumman i sagoskogen. Den andra tolv härrör från Veckorevy-materialet, och av dessa hade tre vare sig publicerats på svenska eller engelska tidigare: ”Teskjekjerringa og olympiaden”, ”Teskjekjerringa hos legen” och ”Teskjekjerringa og julestria”. Till sist kom Den store Teskjekjerringaboka (2010). De bidrar med ytterligare tre sagor som också finns med i Teskedsgumman flyger och far, samt med ”Teskjekjerringa og gjöken” – Teskedsgumme-kanons verkliga gökunge!
När man drar ifrån de berättelser från Veckorevyn som tryckts antingen på svenska, engelska och norska återstår fyra: ”Teskedsgumman fixar folkparkskontrakt”, ”Teskedsgumman på Kanarie-öarna”, ”Teskedsgummans hemkomst”, ”Teskedsgumman och ishockey-VM”.
I den följande tabelluppställningen och sagonumreringen sätter jag genomgående de svenska böckerna först, följt av de engelska och norska. Skälet är att den norska utgivningen under lång tid inte varit lika omfattande som den svenska, vare sig med avseende på antal sagor eller antal böcker. Flera av böckerna gavs också först ut på svenska. Den engelska utgivningen kommer därefter, eftersom den följer den svenska snarare än den norska publiceringstakten, vilket gör framställningen mer överskådlig. Även innehållsmässigt, när det gäller urval och sagornas ordningsföljd, ligger de engelska böckerna närmare de svenska.
I görligaste mån har jag försökt bibehålla berättelsernas inbördes ordningsföljd inom varje bok, men eftersom jag också har eftersträvat enhetlig numrering av sagorna och korrespondens mellan språken – för att man så lätt som möjligt ska kunna se vad en viss berättelse har för titel på både svenska, engelska och norska – har detta inte gått att genomföra fullt ut. Av de svenska böckerna är det dock bara Teskedsgummans födelsedag som har fått en ändrad inbördes sagoföljd. I tabellen anger asterisk vid respektive boktitel att ordningsföljden ändrats. När det gäller det engelska materialet är följden ändrad för den tredje och sjätte boken. Även när det gäller de norska böckerna har berättelserna fått en annan ordningsföljd i ett par av böckerna.
Berättelsernas namn på olika språk ska utläsas på samma rad, från ruta till ruta. Av naturliga skäl hamnar däremot inte böckernas titlar på samma rad i tabelluppställningen eftersom det är olika antal berättelser i utgåvorna och olika antal utgåvor. Jag har också valt att endast ta med Teskedsgumme-berättelser i min genomgång, trots att de första tre böckerna på svenska, och fem av sex på engelska, blandar Teskedsgumme-berättelser med andra Prøysen-sagor.7 De rader där boktitlar är inskrivna i en eller flera av rutorna lämnas onumrerade; endast berättelserna är numrerade.
Det bör också poängteras att den här framställningen alltså inte tar upp olika upplagor och tryckningar, bilderbokseditioner eller bearbetningar. Däremot har ambitionen varit att få med första gången en saga tryckts på något av de tre publiceringsspråken. När det gäller det engelska materialet hänvisas i övrigt till Charlotte Berry. Något som motsvarar hennes genomgång finns, mig veterligt, inte för norska eller svenska. Slutligen, eftersom det här är något av ett pionjärarbete, vill jag understryka att artikeln inte är det slutgiltiga ordet om utgivningen av Prøysens Teskedsgumme-sagor, utan snarare en utgångspunkt.
| Nr | Svenska | Engelska | Norska |
| Bok | GUMMAN SOM BLEV LITEN SOM EN TESKED (1956) | LITTLE OLD MRS PEPPERPOT (1959) | KJERRINGA SOM BLE SÅ LITA SOM EI TESKJE (1957)*8 |
| 1 | Gumman som blev liten som en tesked | Little Old Mrs Pepperpot | Kjerringa som ble så lita som ei teskje |
| 2 | En saga till om gumman som blev liten som en tesked | Mrs Pepperpot and the Mechanical Doll | Kjerringa gir julegave |
| 3 | Gumman som blev liten som en tesked och makaronerna | Mrs Pepperpot Buys Macaroni | Kjerringa og makaronisuppe |
| 4 | Kråkdrottningen | Queen of the Crows | Kråkedronningen |
| 5 | Gumman på basar | Mrs Pepperpot at the Bazaar | Kjerringa på basar |
| 6 | Kjerringa på kvinnoforening | ||
| Bok | MERA OM GUMMAN SOM BLEV LITEN SOM EN TESKED (1958) | MRS PEPPERPOT AGAIN (1960) | |
| 7 | Gumman som blev liten som en tesked plockar bär | Mrs Pepperpot and the Bilberries | Teskje-kjerringa på blåbærtur |
| 8 | Gumman som blev liten som en tesked är barnvakt | Mrs Pepperpot Minds the Baby | Kjerringa som barnevakt |
| TESKJEKJERRINGA PÅ NYE EVENTYR (1960) | |||
| 9 | Teskedsgumman får en husvakt | Mrs Pepperpot’s Penny Watchman | Teskjekjerringa får 10-öres vaktmester |
| 10 | Den skrockfulla tanten | The Bad Luck story | Teskjekjerringa og den overtruiske frua |
| 11 | Teskedsgumman och älgen | Mrs Pepperpot and the Moose | Teskjekjerringa og elgen |
| 12 | Teskedsgumman och den gömda skatten | Mrs Pepperpot finds a hidden treasure | Teskjekjerringa og den skjulte skatten |
| 13 | Teskedsgummans man | Mr Pepperpot | Teskjekjerringa og mannen hennes |
| Bok | TESKEDSGUMMANS FÖDELSEDAG (1960)* | MRS PEPPERPOT TO THE RESCUE (1963)* | |
| 14 | Teskedsgumman är med på en skidtävling | The ski-race | Teskjekjerringa blir med i langrenn |
| 15 | Teskedsgumman spår i kaffesump | Mrs Pepperpot Turns Fortune-teller | Teskjekjerringa spår i kaffegrut |
| 16 | Teskedsgumman går på skolavslutning | Mrs Pepperpot to the Rescue | Teskjekjerringa på skolefesten |
| 17 | Teskedsgumman vill säga ifrån | Mrs Pepperpot on the Warpath | Teskjekjerringa klör på tunga |
| 18 | Teskedsgumman och valborgsmässoelden | Mrs Pepperpot Is Taken for a Witch | Teskjekjerringa og sankthansbålet |
| Bok | TESKJEKJERRINGA I EVENTYRSKAUEN (1965)* | ||
| 19 | Teskedsgummans födelsedag | Mrs Pepperpot’s Birthday | Teskjekjerringa har bursdagsfest |
| 20 | Teskedsgumman får en lektion i naturlära | The Nature Lesson | Teskjekjerringa tar time i naturfag |
| Bok | TESKEDSGUMMAN I SAGOSKOGEN (1968) | MRS PEPPERPOT IN THE MAGIC WOOD (1968) | |
| 21 | Teskedsgumman i sagoskogen | Mrs Pepperpot in the Magic Wood | Teskjekjerringa i eventyr-skauen |
| 22 | Teskedsgumman och dockteatern | Mrs Pepperpot and the Puppet Show | |
| 23 | Teskedsgumman och kråkungen | Mrs Pepperpot and the Baby Crow | Teskjekjerringa og kråke-ungen |
| 24 | Teskedsgumman lär sig simma | Mrs Pepperpot Learns to Swim | Teskjekjerringa lærer å svömme |
| 25 | Teskedsgumman är detektiv | Mrs Pepperpot Turns Detective | Teskjekjerringa er detektiv |
| 26 | Teskedsgumman leker detektiv igen | Mrs Pepperpot and the Brooch Hunt | Teskjekjerringa leker detektiv for annen gang |
| Bok | MRS PEPPERPOT’S OUTING (1971)* | ||
| 27 | Teskedsgumman och papegojan | Mrs Pepperpot and the Budgerigar | Teskjekjerringa lærer undulat-språket |
| 28 | Teskedsgummans annandag | ||
| 29 | Teskedsgummans julgransplundring | [Teskjekjerringas trettende dag jul]9 | |
| 30 | Teskjekjerringa går i syttendemaitog | ||
| 31 | Mrs Pepperpot Has a Visitor from America | Teskjekjerringa får besøk fra Amerika | |
| Bok | TESKEDSGUMMAN PÅ CAMPING (1969) | TESKJEKJERRINGA PÅ CAMPING (1967) | |
| 32 | Teskedsgumman på camping | Mrs Pepperpot’s Outing | Teskjekjerringa på camping |
| Bok | TESKEDSGUMMAN FLYGER OCH FAR (1972) | MRS PEPPERPOT’S YEAR (1973)* | TESKJEKJERRINGA ORDNER OPP (2004)* |
| 33 | Teskedsgumman och frostnätterna | Teskjekjerringa og frostnettene | |
| 34 | Teskedsgumman och älgjakten | The Moose Hunt | Teskjekjerringa og elgjakta |
| 35 | Teskedsgumman och ödet | Fate and Mrs Pepperpot | |
| 36 | Teskedsgumman och flygresan | ||
| 37 | Teskedsgumman och Mårten Gås | Teskjekjerringa spiser Mortensgås | |
| 38 | Teskedsgumman på sjukhus | Mrs Pepperpot in Hospital | Teskjekjerringa på sykehus |
| 39 | Teskedsgumman blir Lucia | [Teskjekjerringa blir Lucia, i Stora Teskjekjerringaboka] | |
| 40 | Teskedsgumman går med julgröt | [Teskjekjerringa og Nissegrauten, i Stora Teskjekjerringaboka] | |
| 41 | Teskedsgumman spelar filipin | Teskjekjerringa spiser filipine | |
| 42 | Teskedsgumman och trafikreglerna | ||
| 43 | Teskedsgumman och nyårsvakan | The New Year’s Adventure | [Teskjekjerringa feirer nyttår, i Stora Teskjekjerringaboka] |
| 44 | Teskedsgumman och tvåkronan | ||
| 45 | Teskedsgumman och fettisdagsbullarna | ||
| 46 | Teskedsgumman och sportlovet | Mrs Pepperpot Helps Arne | Teskjekjerringa og bakstetrauet |
| 47 | Teskedsgumman och storstädningen | Spring Cleaning | Teskjekjerringa og vårreingjøringa |
| 48 | Teskedsgumman och påskkycklingarna | Easter Chicks | |
| 49 | Teskedsgumman kommer upp i tö | Teskjekjerringa i snø-smeltinga | |
| 50 | Mrs Pepperpot and the Weather | Teskjekjerringa og værmeldningen | |
| 51 | Teskjekjerringa og julestria | ||
| 52 | Mrs Pepperpot’s Christmas10 | ||
| 53 | Teskjekjerringa og olympiaden | ||
| 54 | Teskjekjerringa hos legen | ||
| Bok | STORA TESKJEKJERRINGA-BOKA* | ||
| 55 | Midsummer Romance | ||
| 56 | Mrs Pepperpot and the Pedlar | ||
| 57 | The Cuckoo | Teskjekjerringa og gjöken |
| Sagotitel | Saga | |
| 1 | Kjerringa som ble så lita som ei teskje | 1 |
| 2 | Teskjekjerringa og makaronisuppa | 3 |
| 3 | Teskjekjerringa og blomstervasen | |
| 4 | Teskjekjerringa på månen | |
| 5 | Kråkedronningen | 4 |
| 6 | Teskjekjerringa og flugua | |
| 7 | Teskjekjerringa på blåbærtur | 7 |
| Titel | år/nr/sida | Saga | |
| 1 | Kjerringa ble så lita som ei teskje | 1955, nr. 9, s. 22 | 1 |
| 2 | Kjerringa og makaronisuppa | 1955, nr. 11, s. 22 | 3 |
| 3 | Nå skal du få enda et eventyr om kjerringa som var så lita som ei teskje. | 1955, nr. 12, s. 7 | 2 |
| 4 | Kråke-dronningen | 1956, nr. 6, s. 35 | 4 |
| 5 | Teskjekjerringa som var på basar | 1956, nr. 7, s. 9 | 5 |
| 6 | Kjærringa på kvinneforening | 1957, nr. 3, s. 13 | 6 |
| 7 | Kjærringa som barnevakt | 1957, nr. 4, s. 14 | 8 |
| 8 | Teskje-kjærringa på blåbærtur | 1957, nr. 8, s. 11 | 7 |
| 9 | Teskjekjerringa får 10-øres vaktmester | 1958, nr. 1, s. 18 | 9 |
| 10 | Teskjekjærringa og den skjulte skatten | 1958, nr. 2, s. 19 | 12 |
| 11 | Teskjekjærringa og elgen | 1958, nr. 3, s. 4 | 11 |
| 12 | Den overtroiske kjærringa | 1958, nr. 6, s. 9 | 10 |
| 13 | Teskjekjærringmannen | 1959, nr. 2, s. 14 | 13 |
| 14 | Teskjekjerringa blir med i langrenn | ||
| 1959, nr. 3, s. 14 | 1959, nr. 3, s. 14 | 14 | |
| 15 | Teskjekjærringa feirer bursdag! | 1959, nr. 7, s. 6 | 19 |
| Titel | År/datum/nr/sida | Saga | |
| 1 | Teskje-kjærringa og rådyret11 | 1961, 6 december, nr 22, s. 6 och 15 | |
| 2 | Teskjekjærringa i eventyrskauen | 1964, 9 december, nr 22, s. 15 | 21 |
| 3 | Teskjekjærringa pynter opp til jul | 1967, 6 december, nr 22, s. 4 |
| Titel | Nr/sida | Saga | |
| 1 | Kjerringa som ble så lita som ei teskje | nr 18, s. 38–39 | 1 |
| 2 | Kjerringa og makaronisuppa | nr 19, s. 38–39 | 3 |
| 3 | Kjerringa gir julegave | nr 20, s. 38–39 | 2 |
| 4 | Kråkedronningen | nr 21, s. 38–39 | 4 |
| 5 | Kjerringa på basar | nr 21, s. 38–39 | 5 |
| 6 | Kjerringa på kvinneforening | nr 23, s. 38–39 | 6 |
| 7 | Kjerringa som barnevakt | nr 24, s. 38–39 | 8 |
| 8 | Teskje-kjerringa på blåbærtur | nr 25, s. 38–39 | 7 |
| 9 | Teskjekjærringa har time i naturfag | nr 26, s. 38–39 | 20 |
| 10 | Teskjekjerringa har bursdag | nr 27, s. 38 | 19 |
| Titel | År/nr/sida | Saga | |
| 1 | Teskedsgumman och gubben | 1973, nr 2, s. 31–34 | [1973 TV] |
| 2 | Teskedsgumman hos doktorn | 1973, nr 3, s. 20–21 | [Veckorevyn] |
| 3 | Julgransplundring hos Teskedsgumman | 1973, nr 4, s. 18–19 | 29 |
| 4 | Teskedsgumman på sjukhuset | 1973, nr 5, s. 18–19 | [Veckorevyn] |
| 5 | Teskedsgumman i sagoskogen | 1973, nr 6, s. 18–19 | 21 |
| Titel | Datum/nr/sida | Saga | |
| 1 | Teskedsgumman och frostnätterna | 2 okt 1968, nr 40, s. 71 | 33 |
| 2 | Teskedsgumman och älgjakten | 9 okt 1968, nr 41, s. 75 | 34 |
| 3 | Teskedsgumman och Olympiaden | 16 okt 1968, nr 42, s. 67 | 53 |
| 4 | Teskedsgumman och vädret | 23 okt 1968, nr 43, s. 75 | 50 |
| 5 | Teskedsgumman och läkarundersökningen | 30 okt 1968, nr 44, s. 76 | 54 |
| 6 | Teskedsgumman och Mårten Gås | 6 nov 1968, nr 45, s. 73 | 37 |
| 7 | Teskedsgumman fixar folkparkskontrakt | 13 nov 1968, nr 46, s. 67 | |
| 8 | Teskedsgumman på sjukhus | 20 nov 1968, nr 47, s. 69 | 38 |
| 9 | Teskedsgumman och julstöket | 27 nov 1968, nr 48, s. 51 | 51 |
| 10 | Teskedsgumman på julmarknad | 4 dec 1968, nr 49, s. 49 | 52 |
| 11 | Teskedsgumman blir Lucia | 11 dec 1968, nr 50, s. 49 | 39 |
| 12 | Teskedsgumman går med julgröt | 18 dec 1968, nr 51/52, s. 62 | 40 |
| 13 | Teskedsgumman och nyårsvakan | 30 dec 1968, nr 1, s. 57 | 43 |
| 14 | Teskedsgumman spelar filipin | 8 januari 1969, nr 2, s. 41 | 41 |
| 15 | Teskedsgumman och trafikreglerna | 15 januari 1969, nr 3, s. 41 | 42 |
| 16 | Teskedsgumman och ödet | 22 januari 1969, nr 4, s. 41 | 35 |
| 17 | Teskedsgummans flygresa | 29 januari 1969, nr 5, s. 41 | 36 |
| 18 | Teskedsgumman på Kanarie-öarna | 5 februari 1969, nr 6, s. 41 | |
| 19 | Teskedsgummans hemkomst | 12 februari 1969, nr 7, s. 49 | |
| 20 | Teskedsgumman och fettisdagsbullarna | 19 februari 1969, nr 8, s. 42 | 45 |
| 21 | Teskedsgumman och sportlovet | 26 februari 1969, nr 9, s. 42 | 46 |
| 22 | Teskedsgumman och tvåkronan | 5 mars 1969, nr 10, s. 47 | 44 |
| 23 | Teskedsgumman kommer upp i tö | 12 mars 1969, nr 11, s. 51 | 51 |
| 24 | Teskedsgumman och vårstädningen | 19 mars 1969, nr 12, s. 44 | 49 |
| 25 | Teskedsgumman och ishockey-VM | 26 mars 1969, nr 13, s. 51 | |
| 26 | Teskedsgumman och påskkycklingarna | 1 april 1969, nr 14, s. 64 | 48 |
| Episod | Sagotitel | Saga |
| 1 | Gumman som blev liten som en tesked | 1 |
| 2 | Teskedsgumman spår i kaffesump | 15 |
| 3 | Gumman som blev liten som en tesked är barnvakt | 8 |
| 4 | Teskedsgumman och den gömda skatten | 12 |
| 5 | Teskedsgummans man | 13 |
| 6 | Teskedsgumman får en lektion i naturlära | 20 |
| 7 | Teskedsgumman lär sig simma | 24 |
| 8 | Gumman och råttungen [annan saga] | |
| 9 | Teskedsgumman är detektiv | 25 |
| 10 | Teskedsgumman och den skrockfulla tanten | 10 |
| 11 | Skomakardockan [annan saga] | |
| 12 | Gumman som blev liten som en tesked plockar bär | 7 |
| 13 | Teskedsgumman och kråkungen | 23 |
| 14 | Teskedsgummans gubbe och djuren | |
| 15 | Teskedsgumman är med på en skidtävling | 14 |
| 16 | Teskedsgumman får en husvakt | 9 |
| 17 | Teskedsgumman och valborgsmässoelden | 18 |
| 18 | Teskedsgumman och älgen | 11 |
| 19 | En saga till om gumman som blev liten som en tesked | 2 |
| 20 | Teskedsgumman i sagoskogen | 21 |
| 21 | Byn som glömde att det var jul [fristående Prøysen-saga] | – |
| 22 | Snickare Anderssons jul [annan saga] |
| Episod | Titel | Saga |
| 1 | I TV-studion | |
| 2 | Teskedsgumman och gårdfarihandlaren | 56 |
| 3 | Gumman på basar | 5 |
| 4 | Teskedsgumman och sotaren | |
| 5 | Teskedsgumman och kafferepet | |
| 6 | Teskedsgumman och papegojan | 27 |
| 7 | Teskedsgumman och julmarknaden [Här kommer jag, sa Teskedsgumman] | 52 |
| 8 | Teskedsgumman och brevet från Amerika | 31 |
| 9 | Teskedsgumman får besök från Amerika | 31 |
| 10 | Teskedsgumman får besök från Amerika (forts) | 31 |
| 11 | Teskedsgumman blir Lucia | 39 |
| 12 | Teskedsgumman får besök från Amerika (forts) | 31 |
| 13 | Teskedsgumman och dockteatern | 22 |
| 14 | Teskedsgumman går på skolavslutning | 16 |
| 15 | Teskedsgumman och tröjan | |
| 16 | Teskedsgumman vill säga ifrån | 17 |
| 17 | Teskedsgumman vill säga ifrån (forts) | 17 |
| 18 | Teskedsgumman och baktävlingen | |
| 19 | Teskedsgumman går med julgröt | 40 |
| 20 | Teskedsgumman spelar filipin | 41 |
| 21 | Teskedsgumman klär julgranen | |
| 22 | Alla teskedsgummorna |
| Episod | Titel | Saga |
| 1 | Teskedsgumman och gubben | |
| 2 | Teskedsgumman och våren | |
| 3 | Teskedsgumman och idrotten | 14 |
| 4 | Teskedsgumman och presenten | |
| 5 | Teskedsgumman och politiken | |
| 6 | Teskedsgumman och simläraren | 24 |
| 7 | Teskedsgumman och sagofolket | 21 |
| 8 | Teskedsgumman och kärleken | 55 |
| 9 | Teskedsgumman och resan | 38 |
| 10 | Teskedsgumman och friheten | |
| 11 | Teskedsgumman och katterna | 13 och 29 |
Av de sammanlagt 57 tryckta sagorna återfinns 45 på svenska, 46 om man räknar med bilderboken Här kommer jag, sa Teskedsgumman (saga 52). De berättelser som saknas är sex som getts ut endast på norska (”Kjerringa på kvinnoforening”, ”Teskjekjerringa går i syttendemaitog”, ”Teskjekjerringa og olympiaden”, ” Teskjekjerringa hos legen”, ”Teskjekjerringa og julestria” samt ”Teskjekjerringa får besøk fra Amerika”), två som återfinns på både norska och engelska (”Teskjekjerringa og vaermeldningen” och ”Teskjekjerringa og gjøken”) samt ytterligare tre sagor på engelska som inte har getts ut i bokform på svenska och norska (”Midsummer Romance”, ”Mrs Pepperpot and the Pedlar” och, beroende på hur man ser det, ”Mrs Pepperpot’s Christmas”). Den sistnämnda har dock alltså getts ut som bilderbok, och det redan 1970. För övrigt handlar publiceringsluckorna om texter från Veckorevyn och eventuellt om manustexter till radio- och TV-produktioner. Här återstår en del frågetecken.
Den engelska utgivningen saknar ”Kvinnoforeningen” och ”Syttendemaitoget”, och dessutom två av julberättelserna. För övrigt består skillnaden i urvalet på Veckorevy-materialet; endast sju av de sjutton svenska texterna har tagits med. På engelska hittar vi sammanlagt 40 tryckta sagor. Den norska utgivningen saknar ”Teskedsgummans annandag” samt, mer förvånande, ”Teskedsgumman och dockteatern” och därtill nio av sagorna i Veckorevyn/Flyger och far-materialet. Det är värt att notera att endast 30 av Teskedsgumme-sagorna fanns på norska fram till 2004. Men i och med utgivningen av Teskjekjerringa ordner opp (2004) och Den stora Teskjekjerringaboka (2010) finns numera 46 av sagorna också på norska, 47 om man räknar med bilderboken Teskjekjerringa på julehandel. Likväl är det förstås eftersträvansvärt att få till stånd en mer komplett och kritiskt genomlyst utgivning på alla tre språken (och kanske fler), kanske till och med en utgivning som tar med de återstående sagorna från Veckorevyn och ”Barnetimen for de minste”, såsom ”Teskedsgumman fixar folkparkskontrakt” och ”Teskedsgumman på månen”.
Det är förvisso en utmaning att ge sig in i Teskedsgummans publikationshistoria. Min tes har varit att full överblick bara kan fås när utgivningen på norska, svenska och engelska läggs bredvid varandra. Denna genomgång bekräftar detta. Bilden kompliceras ytterligare av att det rått olika urval och utgivningstakt i de tre länderna/språkområdena. Ytterligare en faktor att väga in har varit att samma grundsaga ofta förekommer i flera olika versioner. Ett sätt att få syn på sagornas migration såväl inom som mellan de tre språken har varit att peka på utgivning i periodika, i radio och i TV. Men även denna media-mångfald bidrar förstås till att göra helheten svårhanterlig. I tabelluppställningarna som följer har jag därför, efter bokpublikationerna, lagt in översikter över relevanta norska och svenska medie-produktioner med Teskedsgumman. För den som vill kan man då spåra när en saga rör sig från ett medium till ett annat. Den allra första sagan börjar sin karriär i radio (”Barnetimen for de minste”), fortsätter i en månadstidning (Kooperatören), publiceras i bokform (på tre språk), tas upp i ytterligare en periodika (Magasinet for alle),12 blir radio igen (julkalender) och ges sedan ut som bilderbok.
Vad visar då en sådan här publikations- och mediehistoria? Först som sist visar den här genomgången på den inneboende dynamik och flexibilitet som finns i Teskedsgumman både som saga och karaktär. Men den visar också på Prøysens förhållningssätt till sitt eget berättande. Han har något att berätta, och han gör det med alla till buds stående medel. Han gör om, återberättar, återbrukar – i olika medier, på olika språk, med olika verkningsmedel (Skaret). Texten är inte sakrosankt, men berättandet är det. Han förhåller sig väsentligen till sitt stoff som en muntlig, traditionell berättare, som plockar fram en gammal berättelse ur sin hatt och trollar den ny för varje ny publik.
Biografisk information: Björn Sundmark är professor i engelsk litteratur vid Malmö högskola, Sverige, där han undervisar på ämneslärarprogrammet (engelska), samt ger kursen ”Children’s Literature in a Global Perspective”. Bland hans publikationer kan nämnas studien Alice in the Oral-Literary Continuum och antologin The Nation in Children’s Literature. Därutöver har Sundmark skrivit ett flertal vetenskapliga artiklar och kapitelbidrag om Selma Lagerlöf, Astrid Lindgren, Lewis Carroll, Tove Jansson och Alf Prøysen. Sundmark är också redaktör för den internationella tidskriften Bookbird.
1 Mitt tack till Anne Skaret, Svein Slettan och Åsa Warnqvist för värdefulla kommentarer och synpunkter på en tidigare version av den här artikeln.
2 De senare bilderböckerna har jag inte tagit med, eftersom de inte innehåller några nya sagor, utan återger äldre sagor och färglagda Björn Berg-illustrationer, eller, i den engelska utgivningen, har ny-illustrerats (se Berry).
3 Prøysen använder själv ordet ”eventyr” om Teskedsgumme-berättelserna, vilket på svenska blir just ”saga”. Rabén & Sjögrens tävling till vilken Prøysen skickade in den första historien, var för övrigt en ”sago-tävling”. Den vardagligt vanliga huvudpersonen (som också är/kan bli liten), den magiska transformationen, förmågan att tala med djur, den muntligt-litterära stilen, kortformen, det formelmässiga – allt detta passar väl med sago-genren. Det sagomässiga understryks även av att de första samlingarna också innehåller sagor i mer traditionell folksagostil.
4 Huruvida Moes uppgifter om Prøysens Teskedsgumme-sagor i ”Barnetimen for de minste” är fullständiga är osäkert. Jag har inte lyckats lokalisera några andra källor som avser Teskedsgumman i radioprogrammet.
5 Uppgifterna om utgivningen i Kooperatøren har meddelats mig av Anne Skaret, övriga periodika-uppgifter kommer från Karianne Hagen.
6 I ett tidigare arbete har jag beskrivit vilka sagor som förekommer både i tryck och i radio eller TV (Julkalendrarna) (se Sundmark).
7 Enda undantaget från detta är tabellen över Julkalenderns radioutsändningar som för helhetens skull också inkluderar de sagor där Teskedsgumman inte är med.
8 Asterisk anger i tabellen att berättelseföljden ändrats.
9 Publicerad på norska i Teskjekjerringa ordner opp (2004).
10 Den här sagan (nr 52) gavs ut som bilderbok redan 1970 på både svenska, norska och engelska. Men på svenska och norska har den alltså inte ännu getts ut i vanlig bokform.
11 Illustrerad av Bjarne Restan.
12 När det gäller sammanställningen av Teskedsgumme-publikationer i norsk och svensk periodika har jag använt mig av den dokumentering som håller på att tas fram vid norska Nasjonalbiblioteket och som jag tacksamt fått ta del av genom Karianne Hagens försorg.
Prøysen, Alf. Kjerringa som ble så lita som ei teskje. 1956. Ill. Borghild Rud. Oslo: Tiden, 1957.
Prøysen, Alf. Teskjekjerringa på nye eventr. 1958. Ill. Borghild Rud. Oslo: Tiden, 1960.
Prøysen, Alf. Teskjekjerringa i eventyrskauen. Ill. Borghild Rud. Oslo: Tiden, 1965.
Prøysen, Alf. Teskjekjerringa på camping. Ill. Borghild Rud. Oslo: Tiden, 1967.
Prøysen, Alf. Teskjekjerringa ordner opp. Oslo: Gyldendal, 2004.
Prøysen, Alf. Den store Teskjekjerringaboka. Ill. Annine Qvale. Oslo: Gyldendal, 2010.
Prøysen, Alf. Teskjekjerringa. Ill. Björn Berg. Oslo: Tiden, 1968.
Prøysen, Alf. Teskjekjerringa på julehandel. Ill. Björn Berg. Oslo: Tiden, 1970.
Prøysen, Alf. Teskjekjerringa og kvitebjørn kong Valemon. Ill. Borghild Rud. Oslo: Tiden, 1972.
Prøysen, Alf. Gumman som blev liten som en tesked. Övers. Inga and Ulf Peder Olrog. Ill. Björn Berg. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1956.
Prøysen, Alf. Mera om gumman som blev liten som en tesked. Övers. Inga and Ulf Peder Olrog. Ill. Björn Berg. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1958.
Prøysen, Alf. Teskedsgummans födelsedag. Övers. Inga and Ulf Peder Olrog. Övers. Ill. Björn Berg. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1960.
Prøysen, Alf. Teskedsgumman i sagoskogen. 1965. Övers. Inga and Ulf Peder Olrog. Ill. Björn Berg. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1968.
Prøysen, Alf. Teskedsgumman på camping. 1967. Övers. Inga and Ulf Peder Olrog. Ill. Björn Berg. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1968.
Prøysen, Alf. Teskedsgumman flyger och far. Övers. Inga and Ulf Peder Olrog. Ill. Björn Berg. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1972.
Prøysen, Alf. Göta Petter, sa Teskedsgumman. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1968.
Prøysen, Alf. Här kommer jag, sa Teskedsgumman. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1970.
Prøysen, Alf. Little Old Mrs Pepperpot and Other Stories. Övers. Marianne Helweg. Ill. Björn Berg. London: Hutchinson, 1959.
Prøysen, Alf. Mrs Pepperpot Again. 1960. Övers. Marianne Helweg. Ill. Björn Berg. London: Random House, 2012.
Prøysen, Alf. Mrs Pepperpot to the Rescue. 1963. Övers. Marianne Helweg. Ill. Björn Berg. London: Random House, 2012.
Prøysen, Alf. Mrs Pepperpot in the Magic Wood. 1968. Övers. Marianne Helweg. Ill. Björn Berg. London: Random House, 2012.
Prøysen, Alf. Mrs Pepperpot’s Outing. 1971. Övers. Marianne Helweg. Ill. Björn Berg. London: Random House, 2012.
Prøysen, Alf. Mrs Pepperpot’s Year. 1973. Övers. Marianne Helweg. Ill. Björn Berg. London: Random House, 2012.
Prøysen, Alf. Mrs Pepperpot’s Busy Day. 1968. Övers. Marianne Helweg. Ill. Björn Berg. London: Hutchinson, 1970.
Prøysen, Alf. Mrs Pepperpot’s Christmas. 1970. Övers. Marianne Helweg. Ill. Björn Berg. London: Hutchinson, 1972.
Birkeland, Tone, Gunvor Risa och Karin Beate Vold. Norsk Barnelitteraturhistorie. Andra upplagan. Oslo: Det Norske Samlaget, 2005.
Berry, Charlotte. “Mrs Pepperpot Rules Britannia: The British Editions.” Empowering Transformations: Mrs Pepperpot Revisited. Red. Maria-Lassén Seger och Anne Skaret. Newcastle: Cambridge Scholars, 2014.
Hagemann, Sonja. Barnelitteratur i Norge 1914–1970. Oslo: Aschehoug, 1974.
Lassén-Seger, Maria och Anne Skaret (red). Empowering Transformations: Mrs Pepperpot Revisited. Newcastle: Cambridge Scholars, 2014.
Moe, Nina. Barnet i radio: Thorbjørn Egner og Alf Prøysen som radiokunstnere og visediktere i 1950-åra. Master’s thesis, University of Oslo, 1998.
Røsbak, Ove. Alf Prøysen: Præstvægen og Sjustjerna. Oslo: Gyldendal, 1992.
Skaret, Anne. ”Alf Prøysens fortellinger om teskjekjerringa som en ’uferdig estetikk.’” Barnboken 37(2014): 1–17.
Skaret, Anne. Teskjekjerringa i Kooperatøren. Mejl-korrespondens.
Sundmark, Björn. “Transforming Text, Tradition and TV: The Magic of Prøysen’s Pepperpot.” Empowering Transformations: Mrs Pepperpot Revisited. Red. Maria-Lassén Seger och Anne Skaret. Newcastle: Cambridge Scholars, 2014.