Bakgrunden till den första boken om Teskedsgumman är välkänd. 1955 skickade Alf Prøysen in den första berättelsen till en barnbokstävling utlyst av Rabén & Sjögrens förlag. Temat var ”nya sagor”. Han vann inte, men förlaget och dess redaktör, Astrid Lindgren, uppmuntrade honom att fortsätta. Han fick också stöd av vännerna och översättarparet Ulf och Inga Olrog. Samtidigt utvecklade han sina idéer, dels i radioprogrammet ”Barnetimen for de minste” (Moe 36–37),4 dels i månadstidningen Kooperatøren.5 Det första radioprogrammet sändes i oktober 1955; det var ”Kjerringa som ble så lita som ei teskje”. Därefter kom ”Teskjekjerringa og makaronisuppa”, och, i tät följd, ”Teskjekjerringa og blomstervasen”, ”Teskjekjerringa på månen”, ”Kråkedronningen”, ”Teskjekjerringa og flugua” och ”Teskjekjerringa på blåbærtur”. Några av de här radioberättelserna har än så länge inte tryckts i bokform. I veckotidningen Kooperatøren publicerades under perioden september 1955 till juli 1956 följande sagor: ”Kjerringa som ble så lita som ei teskje” (1955, nr 9), ”Teskjekjerringa og makaronisuppa” (1955, nr 12), ”Nå skal du få enda et eventyr om kjerringa som var så lita som ei teskje” (1955, nr 12), ”Kråkedronningen” (1956, nr 6) och ”Teskjekjerringa som var på basar” (1956, nr 7). Av detta framgår tydligt att de fem berättelser som ingick i den första boken, Gumman som blev liten som en tesked (1956), redan hade prövats i andra sammanhang.

På norska kom den första boken året efter, 1957, illustrerad av Borghild Rud. Under tiden hade Prøysen hunnit skriva ytterligare tre sagor för Kooperatøren: ”Kjærringa på kvinneforening” (1957, nr 3), ”Kjærringa som barnevakt” (1957, nr 4) och ”Teskje-kjærringa på blåbærtur” (1957, nr 8). Den sistnämnda känns dessutom igen från ”Barnetimen for de minste”. De här tre historierna inkluderades i den norska utgåvan, Kjerringa som ble så lita som ei teskje. Å andra sidan saknar den norska utgåvan de andra sagor som fanns med i den svenska: ”Petter Olssons hatt”, ”Irmelin”, Olle Sprattelman”, ”Sagan om potatisen som skulle till påven i Rom”, ”Gumman och råttungen” och ”Skolläraren och myggorna”. Det här är inte platsen att ingående diskutera hur valet att kombinera Teskedsgumme-sagor med andra sagor påverkar läsningen, men helt klart stärks sago-prägeln på samlingen som helhet.

När det gäller den engelska utgåvan, Little Old Mrs Pepperpot, gavs den ut 1959. Det är värt att notera att den inte följer den norska utgåvan utan den svenska. Det gäller såväl ordningsföljd och innehåll som illustrationer, vilket tyder på att översättningen troligtvis gjorts från svenska till engelska, snarare än från norska till engelska.

Mera om gumman som blev liten som en tesked kom på svenska 1958. Den inkluderar två av de sagor som fanns med i den första norska samlingen: ”Gumman som blev liten som en tesked plockar bär” och ”Gumman som blev liten som en tesked är barnvakt”. Berättelsen om ”Kjerringa på kvinnoforening” kom däremot med. Utöver dessa publicerades fyra berättelser som redan figurerat i Kooperatøren under det första halvåret 1958: ”Teskedsgumman får en husvakt”, ”Den skrockfulla tanten”, ”Teskedsgumman och älgen” och ”Teskedsgumman och den gömda skatten”. Även ”Teskedsgummans man” gavs ut i Kooperatøren (1959, nr 2) men publicerades först i bokform. Allt som allt innehåller Mera om gumman som blev liten som en tesked sju berättelser om Teskedsgumman samt sex andra sagor: ”Alla tiders nyckelpiga”, ”Med stortån på långresa”, ”Snickare Anderssons jul”, ”Sagan om Gröt-Simon”, ”Spelemannen i lådan” och ”Födelsedag i bakväntstan”.

På norska kom Teskjekjerringa på nye eventyr 1960. Ytterligare en saga som publicerats i Kooperatøren (1959, nr 3) finns med i den: ”Teskjekjerringa blir med i langrenn”. Men därtill hade Prøysen skrivit ytterligare en handfull sagor: ”Teskjekjerringa spår i kaffegrut”, ”Teskjekjerringa på skolefesten”, ”Teskjekjerringa klör på tunga” och ”Teskjekjerringa og sankthansbålet”. På svenska kom de först i nästa Teskedsgumme-bok (se nedan). För övrigt innehåller den norska utgåvan inga sagor förutom de om Teskedsgumman.

Den engelska utgåvan, Mrs Pepperpot Again, även den 1960, följer i allt väsentligt den tidigare svenska boken, men samlar alla icketeskedsgumme-sagor i andra hälften av boken i stället för att ha de flesta av dem i bokens mittenparti, som i den svenska utgåvan.

Teskedsgummans födelsedag kom 1960. Boken innehåller fem sagor som redan publicerats på norska (se ovan). Därtill kom två nya sagor: titel-berättelsen, som hämtats från Kooperatøren (se tabellöversikten), samt ”Teskedsgumman får en lektion i naturlära”. Liksom tidigare balanserades Teskedsgumme-sagorna med andra sagor: ”Skomakardockan”, ”En saga om en liten mus”, ”Pojken i sagan”, ”Biet som dansade i Folkets park” och ”Jäntan som lärde kungen äta havregrynsgröt”.

Teskedsgummans födelsedag gavs inte ut på norska. I allt väsentligt fördelar sig i stället sagomaterialet i den svenska boken på Teskjekjerringa på nye eventyr (fem av sagorna) och Teskjekjerringa i eventyrskauen (två av sagorna, se nedan). Däremot gavs Teskedsgummans födelsedag ut på engelska under titeln Mrs Pepperpot to the Rescue (1963). Den innehåller samtliga berättelser från den svenska förlagan. Enda skillnaden är att man den här gången blandat Teskedsgumme-sagorna med de andra sagorna i stället för att ha dem var för sig.

Nästa bok om Teskedsgumman är Teskjekjerringa i eventyrskauen (1965). Boken innehåller två av de sagor som tidigare publicerats i de svenska och engelska utgåvorna av bok tre: ”Teskjekjerringa har bursdagsfest” och ”Teskjekjerringa tar time i naturfag”. Den innehåller också ”Teskjekjerringa blir med i langrenn”, som tidigare getts ut i Kooperatøren. Men åtta nyskrivna sagor är stommen i den nya boken: ”Teskjekjerringa i eventyrskauen”, ”Teskjekjerringa og kråkeungen”, ”Teskjekjerringa lærer å svömme”, ”Teskjekjerringa er detektiv”, ”Teskjekjerringa leker detektiv for annen gang”, ”Teskjekjerringa lærer undulat-språket”, ”Teskjekjerringa går i syttendemaitog” och ”Teskjekjerringa får besök fra Amerika”. Det är värt att nämna att titelsagan några år senare ges ut som bilderbok (Borghild Rud) under namnet Teskjekjerringa og kvitebjørn kong Valemon (1972). Samma saga återfinns för övrigt i den svenska TV-serien från 1973.

I Sverige kom Teskedsgumman i sagoskogen 1968. Förutom de två sagor som redan getts ut i Teskedsgummans födelsedag överensstämmer den ganska väl med den norska utgåvan, men i stället för ”Teskjekjerringa går i syttendemaitog” och ”Teskjekjerringa får besök fra Amerika” inkluderas ”Teskedsgumman spelar dockteater” samt två berättelser som varken återfinns i det norska eller engelska materialet: ”Teskedsgummans annandag” och ”Teskedsgummans julgransplundring”. En tänkbar förklaring till varför Prøysen skrivit dem specifikt till den svenska utgåvan är den starka koppling till julfirande som Teskedsgumman fick i och med 1967 års julkalender i svensk radio och TV.6 En saga, ”Teskedsgumman och papegojan”, avviker så starkt från motsvarande berättelse på norska, ”Teskjekjerringa lærer undulat-språket”, att man skulle kunna hävda att det rör sig om en självständig saga. Men eftersom grundmotivet är detsamma väljer jag att se sagorna som varianter av samma grundberättelse. Till sist ska tilläggas att Teskedsgumman i sagoskogen avviker från de tidigare svenska böckerna genom att inte ha med några sagor utan gumma.

Den engelska utgåvan, Mrs Pepperpot in the Magic Wood (1968) följer i huvudsak den svenska, men saknar de två julberättelserna samt ”Teskedsgumman och papegojan”. Den engelska samlingen inkluderar däremot en allmän saga, ”Sir Mark the Valiant”, och håller därmed fast vid den modell som tidigare etablerats i de svenska och engelska utgåvorna med en blandning av Teskedsgumme-sagor och andra sagor.

Nästa bok, Teskjekjerringa på camping, kom redan 1967 på norska. Den innehåller endast en, lite längre berättelse om gumman. På svenska dröjde det till 1969 innan Teskedsgumman på camping publicerades. Den skiljer sig inte från den norska mer än med avseende på illustrationerna. Då är den engelska utgåvan från 1971, Mrs Pepperpot's Outing, intressantare. Den bibehåller samma upplägg som tidigare, med flera Teskedsgumme-berättelser kombinerade med några andra sagor. Förutom camping/outing-berättelsen, innehåller samlingen ”Mrs Pepperpot and the Budgerigar” och ”Mrs Pepperpot Has a Visitor from America” som saknats i Mrs Pepperpot in the Magic Wood. Dessutom tas en vanlig saga med, ”Gapy Gob Gets a Letter from the King”.

År 1968 gavs den första bilderboken ut, Göta Petter, sa Teskedsgumman. Det är i grund och botten den allra första historien om gumman, som här kom i nytt utförande. Den svenska titeln är en eftergift till julkalendern 1967, där Birgitta Andersson som gumman såg till att göra de här orden bevingade. Boken kom ut även på norska som Teskjekjerringa kort och gott, och på engelska som Mrs Pepperpot's Busy Day. För en norsk publik var det den första bekantskapen med Björn Bergs illustrationer. Som nämnts ovan skrev Prøysen samma år ytterligare 26 sagor om Teskedsgumman för Veckorevyn. Det var ett stort åtagande: nästan lika många sagor som han dittills skrivit i de fem första böckerna tillsammans. Fem av de här berättelserna är bearbetningar av TV-manus (julkalendern 1967), men annars är det nytt material (Sundmark).

Den första av Veckorevy-sagorna som trycktes var ”Teskedsgumman på julmarknad” (saga 52). Den gavs ut som bilderbok 1970 på tre språk: på svenska blev det under titeln Här kommer jag, sa Teskedsgumman; på norska blev det kort och gott Teskjekjerringa på julehandel; på engelska, slutligen, fick den heta Mrs Pepperpot's Christmas.

Två år senare, 1972, gavs ytterligare sjutton av Veckorevy-berättelserna ut under titeln Teskedsgumman flyger och far. En engelsk utgåva kom året därpå, Mrs Pepperpot's Year (1973) men urvalet där är annorlunda. Endast sju av de sjutton i den svenska samlingen är med, och vissa av dem, som ”Mrs Pepperpot Helps Arne”, avviker en hel del från Veckorevy-versionen och därmed från den svenska bokpub-likationen, ”Teskedsgumman sportlov”. Å andra sidan inkluderar den engelska utgåvan ”Mrs Pepperpot and the Weather”, som också hämtats från veckotidningsmaterialet, men som inte fanns med i den svenska utgåvan. ”Mrs Pepperpot's Christmas” gavs också utrymme i den engelska utgåvan. Även den hör till Veckorevy-materialet men hade dessutom tidigare publicerats i bilderboksform, ”Här kommer jag, sa Teskedsgumman” (1970). Sen har vi ytterligare tre berättelser: ”Mrs Pepperpot and the Pedlar”, ”Midsummer Romance” och ”The Cuckoo”. Den första av dessa känns igen från 1967 års julkalender, men de andra två är mer svårbestämda. Möjligen kan man spåra brevmotivet i ”Midsummer Romance” till en episod i TV-kalendern (”Amerikabesöket”) och eventuellt också till ett avsnitt i den andra TV-serien, från 1973, ”Teskedsgumman och kärleken”. ”The Cuckoo” är ännu mer svårplacerad. Det är också vanskligt att förklara i vilket sammanhang de här tre sagorna fått sina Björn Berg-illustrationer. Har de beställts direkt av det engelska förlaget eller handlar det om tre sagor tänkta för Veckorevyn, men som av någon anledning aldrig publicerades i det forumet?

Som nämnts tidigare dröjde det länge innan Veckorevy-materialet publicerades på norska. Teskjekjerringa ordner opp (2004) innehåller tretton sagor. En av dessa, ”Teskjekjerringas trettende dag jul”, hämtades från en tidigare outgiven saga från den svenska utgåvan av Teskedsgumman i sagoskogen. Den andra tolv härrör från Veckorevy-materialet, och av dessa hade tre vare sig publicerats på svenska eller engelska tidigare: ”Teskjekjerringa og olympiaden”, ”Teskjekjerringa hos legen” och ”Teskjekjerringa og julestria”. Till sist kom Den store Teskjekjerringaboka (2010). De bidrar med ytterligare tre sagor som också finns med i Teskedsgumman flyger och far, samt med ”Teskjekjerringa og gjöken” – Teskedsgumme-kanons verkliga gökunge!

När man drar ifrån de berättelser från Veckorevyn som tryckts antingen på svenska, engelska och norska återstår fyra: ”Teskedsgumman fixar folkparkskontrakt”, ”Teskedsgumman på Kanarie-öarna”, ”Teskedsgummans hemkomst”, ”Teskedsgumman och ishockey-VM”.