Forskningen om barn- och ungdomslitteratur blomstrar världen över. Utgivningen av teoretiska böcker på de internationella universitetsförlagen ökar, och under 2000-talet har även flera vetenskapliga tidskrifter med särskilt fokus på barn- och ungdomslitteratur etablerats internationellt. Också i Sverige ser vi en positiv utveckling. De senaste åren har åtskilliga monografier och antologier publicerats, och även inskickade manus till Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning har ökat i antal tack vare ett omfattande utvecklingsarbete. Det ser vi resultatet av i årgång 2018, då vi publicerar 15 artiklar och 20 recensioner av teoretiska verk, vilket är mer än något annat år i tidskriftens historia.

Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning är en open access-tidskrift som sedan 2012 enbart publiceras digitalt. Tidskriften har huvudsakligen svenskt och nordiskt fokus, men har läsare över hela världen. En av de förbättringar som har genomförts är att tidskriften sedan några år tillbaka har en särskild recensionsredaktör, vilket har gjort att recensionsavdelningen avsevärt har vuxit. Fördjupande diskussioner i form av recensioner kring den teoretiska litteratur som ges ut är viktiga för det vetenskapliga samtalet, och Barnboken är stolt att kunna presentera årets 20 initierade genomlysningar av såväl svensk som internationell forskning. Hanna Liljeqvist är Barnbokens recensionsredaktör sedan 2018 och har i egenskap av detta ansvarat för avdelningen under året.

En utveckling för framtiden som tidskriften har genomfört under 2018 är att anlita gästredaktörer för särskilda teman. Årets två teman är ”Den nordiska barnboken runt 1968” och ”Med bilden i fokus”, som med säker hand har redigerats av docent Olle Widhe vid Göteborgs universitet respektive docent Mia Österlund vid Åbo Akademi. Årgångens enda övriga artikel uppmärksammar Frankenstein-jubileet och har, liksom Olle Widhes artikel till 68-temat, redigerats av undertecknad.

På temat ”Den nordiska barnboken runt 1968” har fem artiklar publicerats som på olika sätt diskuterar hur samtidens barnlitteratur förhöll sig till denna viktiga period i svenskt och internationellt kulturliv. Förutom Olle Widhes inledning, som ger en ingång till perioden, innehåller temat fyra artiklar som tar upp olika aspekter av prominenta svenska författarskap – Maria Gripes, Astrid Lindgrens, Barbro Lindgrens och Katarina Taikons – samt en artikel om hur den skandalomsusade danska boken Den lille røde bog for skoleelever (1969) togs emot runtom i världen.

På temat ”Med bilden i fokus” har Mia Österlund varit redaktör för inte mindre än nio artiklar, som tillsammans visar upp en stor bredd av perspektiv på bildens roll och funktion i barn- och ungdomslitteraturen. Österlunds inledning följs av en introduktion som beskriver var den nordiska bilderboksforskningen befinner sig i dag samt en rad artiklar som diskuterar läsarinteraktion och läsarrespons när det gäller bild, illustrationens betydelse för tolkningen av verket, samspelet mellan ljud och bild och mycket annat. Författare och bildskapare som diskuteras är bland andra Mollie Faustman, Tove Jansson, Maria Parr, Art Spiegelman och Jacob Wegelius.

Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning välkomnar läsare att ta del av all denna nya, spännande och inspirerande forskning.