Scroll down for English version.
Call for Papers: Barnlitteraturkritik – hur, var och varför?
Barnlitteraturkritiken utgör en av många centrala komponenter inom det professionella barnlitterära kretsloppet. Det är svårt att tänka sig en livskraftig, utmanande eller rentav nydanande litteratur för barn och unga utan att den ingår i ett pågående offentligt kritiskt samtal om litterär kvalitet, aktualitet, barnperspektiv, läsupplevelse, verkets plats i en barn- och ungdomslitterär tradition m.m. Ändå är barnlitteraturkritikens plats i traditionella medier såsom dagspress ingen självklarhet. Under 2000-talet har vi sett hur en etablerad bevakning av barn- och ungdomslitteratur på de nordiska dagstidningarnas kultursidor fått träda tillbaka i takt med att utrymmet för recensioner krympt som en följd av dagspressens kris i ett allt mer digitalt medielandskap.
Utifrån Boel Westins tankar om “barnlitteraturforskningens arkeologi” (2011) är det av största vikt att inte bara studera samtida barnlitteraturkritik utan också se bakåt i tiden för att bättre förstå fältets uppkomst, format och kriterier. Ett sätt är att undersöka hur barnlitteraturkritik har vuxit fram inom olika nationella kontexter. Vilka insatser och aktörer har varit avgörande för att etablera ett lands eller språkområdes professionella barnlitteraturkritik? Andra möjligheter är att utforska på vilka plattformar barnlitteraturkritiken befinner sig, vilka format den utforskar, och vilka aktörer som ägnar sig åt den – då och nu.
Under de senaste decennierna har vi sett hur nya, digitala rum skapas för att diskutera de många titlar som årligen utges för barn och unga. Några väletablerade exempel på detta är det norska nätforumet barnebokkritikk.no, det danska nätforumet bogbotten.dk, den svenska nättidskriften Bazar Masarin och den finländska kritikerbloggen Lastenkirjahylly (Barnbokshyllan). Även bokpoddar och BookToks utgör idag inflytelserika arenor, där både experter och lekmän kan sprida kunskap och diskutera nyutgiven barn- och ungdomslitteratur.
Hur blir man då barnbokskritiker? Vilka kunskaper behövs och/eller förutsätts? Är det pedagoger, läsfrämjare, kulturjournalister, (barn)bibliotekarier, (barn)litteraturexperter eller barn och unga själva som är bäst lämpade för uppdraget? Sedan 1990-talet har allt fler via webben möjlighet att nå ut med sina åsikter om böcker och dela sina läsupplevelser med andra. Ur ett makt- och demokratiperspektiv är det välkommet att den kritiska blicken på barnlitteraturen breddas. Samtidigt uppstår ett behov av att skilja mellan icke-kommersiell litteraturkritik, boktips och kommersiell marknadsföring. Inte minst i det sammanhanget är det av intresse att undersöka vilka kriterier och centrala frågeställningar som är tongivande inom barnlitteraturkritiken och varför.
Inom kritikforskningen är litteratursociologiska (exempelvis Bourdieus fältbegrepp), receptionsestetiska och diskursanalytiska angreppssätt vanliga. I regel inkluderas inte barnlitteraturkritik i övergripande nordiska, nationella kritikstudier, varför separata studier varit nödvändiga (se exempelvis Kåreland 1977; Kjersén Edman 1990; Hambro 1996; Kåreland 1997; Heikkilä-Halttunen 2000; Vold 2000; Reinholdt Hansen 2006; Christensen 2008; Goga 2011; Christensen-Scheel 2012; Mjør 2016). Sådana studier utgör viktiga pionjärinsatser, men utesluter inte att det fortfarande finns luckor att fylla. Ett exempel på ett pågående projekt som riktar uppmärksamheten bakåt i tiden är det så kallade Tippelill-projektet. Där undersöks den svenska barnlitteraturkritiken och -forskningen i Finland från 1850-talet och framåt. Därtill kan den forskning som redan finns på området undersökas – och vid behov kompletteras – med hjälp av nya teoretiska ingångar. Vi tänker oss att exempelvis medieteoretiska, genusteoretiska samt estetiska teorier för såväl text som bild, liksom barnlitteraturteoretiska begrepp såsom aetonormativitet, bilderbokighet m.fl. kunde öppna upp för nya upptäckter.
Till temat ”Barnlitteraturkritik – hur, var och varför?” välkomnas därför artiklar som berör litteraturkritik av såväl äldre som samtida barn- och ungdomslitteratur. Vi är särskilt intresserade av bidrag om svenskt eller nordiskt material. Ämnen, teorier och metoder kan innefatta men begränsas inte av följande:
Deadline, abstracts: 15 december 2023
Abstract på max 300 ord skickas per e-post till barnboken@barnboksinstitutet.se och ska inkludera artikelns titel, skribentens namn, akademisk grad (minst doktorandnivå), affiliation och e-postadress.
Därtill ska abstract innehålla följande information:
Deadline, artiklar: 15 juni 2024
Artiklarna kommer att publiceras under 2025 och får inte tidigare ha publicerats i andra sammanhang.
Texter skickas per e-post till barnboken@barnboksinstitutet.se eller via inloggningssystemet på tidskriftens webbplats www.barnboken.net.
För mer information om längd, referenssystem etc. se Author Guidelines.
Gästredaktör för temat är Maria Lassén-Seger (Maria.Lassen@abo.fi) i samarbete med redaktionsmedlem Nina Goga (Nina.Goga@hvl.no).
Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning ges ut av Svenska barnboksinstitutet. Samtliga artiklar som publiceras genomgår en peer review-process och publiceras med Open Access. Publiceringsspråk är svenska, norska, danska och engelska. Vi välkomnar särskilt bidrag med svensk eller nordisk anknytning.
Redaktionen består av redaktör Maria Andersson (docent, Stockholms universitet, Sverige) och redaktionsmedlemmarna Nina Goga (professor, Høgskulen på Vestlandet, Norge), Maria Jönsson (professor, Umeå universitet, Sverige), Peter Kostenniemi (fil.dr, Umeå universitet, Sverige), Anne Skaret (professor, Høgskolen i Innlandet, Norge), Olle Widhe (professor, Göteborgs universitet, Sverige) och Mia Österlund (docent, Åbo Akademi, Finland). Åsa Warnqvist (docent, Svenska barnboksinstitutet) är senior konsulterande redaktör och ansvarig utgivare. I tidskriftens internationella Advisory Board ingår 15 framstående svenska, nordiska och internationella forskare.
Tidskriften ges ut med stöd från Vetenskapsrådet.
För mer information, kontakta:
Maria Andersson (redaktör)
Svenska barnboksinstitutet
Odengatan 61
113 22 Stockholm
E-post: barnboken@barnboksinstitutet.se
Call for Papers: Children’s Literature Reviews – How, Where and Why?
Children’s literature reviews are one of many key components in the professional cycle of children’s literature. It is hard to imagine a thriving, challenging or even innovative literature for children and adolescents unless it is included in a continuous public critical dialogue on literary quality, topicality, child perspective, reading experience, the position of the work in a children’s and young adult literary tradition etc. Yet the position of children’s literature reviews in traditional media, such as the daily press, is not a given. During the twenty-first century, we have seen how established children’s literature expertise in the Nordic newspapers’ culture sections has been forced to step aside, as the space for reviews has diminished following the challenges that the daily press faces in an increasingly digital media landscape.
In accordance with Boel Westin’s ideas about “the archaeology of children’s literature research” (2011), it is crucial not only to study the state of contemporary children’s literature reviews but also to explore its history in order to better understand the origins, forms, and criteria of the field. One way to do this is to examine how children’s literature reviews have emerged within different national contexts. Which efforts and actors have been crucial for establishing a professional children’s literature critique in a country or language area? Other avenues include investigating what platforms are used for children’s literature reviews, what formats are explored, and who the reviewers are – then and now.
In the last decades, we have seen how new, digital spaces have been created to discuss the many titles published for children and adolescents every year. Some well-established Nordic examples are the Norwegian internet forum barnebokkritikk.no, the Danish internet forum bogbotten.dk, the Swedish online magazine Bazar Masarin and the Finnish review blog Lastenkirjahylly (Children’s bookshelf). Today, also book pods and BookToks are influential arenas, where both experts and non-professionals can spread knowledge and discuss newly released books for young people.
How, then, do you become a children’s literature critic? What knowledge is required and/or is expected? Are teachers, reading promoters, cultural journalists, (children’s) librarians, (children’s) literature experts, or young people themselves the ones most qualified for the task? Since the 1990s, an increasing number of people have been able to share their views on books and their reading experiences online. In terms of power and democracy, a broader range of critical views on children’s literature is welcome. Still, there is an increasing need to differentiate between non-commercial literary reviews, book recommendations and commercial marketing, and to investigate what criteria and central topics set the tone within each context and why.
Research on literary critique tends to draw on theoretical perspectives from the sociology of literature (for example Bourdieu’s field theory), reception theory and discourse analysis. Children’s literature reviews are usually not included in Nordic, national surveys of literary critique, which has created a need for separate studies (see for example Kåreland 1977; Kjersén Edman 1990; Hambro 1996; Kåreland 1997; Heikkilä-Halttunen 2000; Vold 2000; Reinholdt Hansen 2006; Christensen 2008; Goga 2011; Christensen-Scheel 2012; Mjør 2016). Such studies are vital pioneering works, but do not rule out that there still are gaps to be filled. One example of an ongoing historical research project is the so called Tippelill-project, which examines Swedish-language children’s literature reviews and criticism in Finland from the 1850s onwards. In addition, existing research on the field can be investigated – and if necessary supplemented – through new theoretical approaches. We believe that, for example, media theory, gender theory and aesthetic theories on both text and image, as well as concepts from children’s literature criticism such as aetonormativity, “picturebookishness” (Swedish: bilderbokighet) etc. could generate new discoveries.
Hence, we invite articles that explore literary reviews of both older and contemporary children’s and young adult literature to this special issue on “Children’s Literature Reviews – How, Where and Why?”. We are especially interested in contributions focusing on Swedish or Nordic subject matter. Topics, theories, and methods may include – but are not limited to – the following:
Deadline, abstracts: 15 December 2023
Please send a proposal of a maximum of 300 words to barnboken@barnboksinstitutet.se. The following information should be included: The title of the article, the name of the writer, current academic position (PhD student or higher level), affiliation, and e-mail address.
The abstract should include the following information:
Deadline, articles: 15 June 2024
The articles will be published in 2025. Articles submitted for consideration may not have been previously published in any other context.
Texts are sent via e-mail to barnboken@barnboksinstitutet.se or via the login system on Barnboken’s website www.barnboken.net.
For further information on submission details and a guide to our reference and note system, see Author Guidelines.
Guest editor for this special issue is Maria Lassén-Seger (Maria.Lassen@abo.fi) in collaboration with member of the editorial board Nina Goga (Nina.Goga@hvl.no).
Barnboken – Journal of Children’s Literature Research is published by the Swedish Institute for Children’s Books. All articles accepted have been peer reviewed and will be published online under an Open Access model. The main language of the journal is Swedish, but articles written in Danish, Norwegian, and English are also welcome. We are especially interested in contributions related to Sweden or the Nordic countries.
The editorial committee consists of Editor-in-chief Maria Andersson (Docent, Stockholm University, Sweden) and Assistant Editors Nina Goga (Professor, Western Norway University of Applied Sciences, Norway), Maria Jönsson (Professor, Umeå University, Sweden), Peter Kostenniemi (PhD, Umeå University, Sweden), Anne Skaret (Professor, University of Applied Sciences, Norway), Olle Widhe (Professor, University of Gothenburg, Sweden), and Mia Österlund (Docent, Åbo Akademi University, Finland). Åsa Warnqvist (Docent, the Swedish Institute for Children’s Books, Sweden) is Consulting Senior Editor and Responsible Editor. The journal’s international Advisory Board includes 15 prominent Swedish, Nordic, and international scholars.
Barnboken is published with financial support from the Swedish Research Council (Vetenskapsrådet).
For more information, please contact:
Maria Andersson (Editor-in-chief)
Svenska barnboksinstitutet
Odengatan 61
113 22 Stockholm
E-mail: barnboken@barnboksinstitutet.se
About the Journal
Barnboken: Journal of Children's Literature Research is a scholarly Open Access journal that publishes academic articles on children’s literature. All content is free from access barriers, allowing for global distribution. Barnboken has readers all over the world and the journal is indexed by numerous large international databases. The journal applies a thorough peer review process and has no publication fees (Diamond Open Access).
