Scroll down for English version.

Call for Papers: Normer om funktionalitet i nordisk barn- och ungdomslitteratur

Detta tema i Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning ämnar utforska normer om funktionalitet i nordisk barn- och ungdomslitteratur. Det syftar till att undersöka å ena sidan hur barnlitteratur gestaltar och utmanar normer om funktionalitet, å andra sidan hur ett funktionalitetsperspektiv kan synliggöra nya aspekter av barnlitteraturen.

Termen funktionalitet används här för att peka på ett system av normer som kategoriserar och särskiljer kroppar och sinnen i termer av “fungerande” och “icke-fungerande”, ett system som värderar det ena högre än det andra. Liksom kön, klass och sexualitet kan ett funktionalitetsperspektiv rikta uppmärksamheten mot både marginalisering och privilegiering inom detta normsystem. Perspektivet innebär att funktionalitetsnormer berör och påverkar både dem som följer och dem som bryter mot normer, och är ett sätt att tydliggöra att kategorierna är historiskt, kulturellt och socialt konstruerade. På engelska används till exempel den sammansatta termen (dis)ability (Schalk 2017) för att visa att gränserna mellan dessa kategorier är under ständig förhandling, samtidigt som de förutsätter varandra. Forskningen om barn- och ungdomslitteratur och funktionalitet har hittills fokuserat på verk från engelsktalande länder (Meyer 2022; Dunn 2015; Dowker 2004; Aho & Grit 2018; Beckett et al. 2010). Detsamma kan sägas om studier och teoretiseringar av normbrytande funktionalitet i skönlitteratur mer generellt (se Garland-Thomson 1997; Mitchell & Snyder 2000; Quayson 2007; Hall 2016; Rodas 2018, Cheyne 2019). Med detta tema breddar vi forskningen genom att rikta in oss på den nordiska kontexten och dess specifika förutsättningar.

Skildringar av normbrytande funktionalitet har blivit allt vanligare i samtidslitteratur för barn och unga, inte minst i Sverige (Sbi 2022), men detta är inte nytt. Gunilla Bergströms böcker om Bill och Bolla (1978, 1979) är ett välkänt exempel på hur barnlitteratur representerar och undersöker funktionalitetsnormer. I den samtida litteraturen märks därtill ett ökat fokus på hur miljöer och strukturer påverkar funktionalitet, som i Helena Öbergs och Kristin Lidströms serieroman Din tur, Adrian (2015). Anna Höglunds Barnet som inte kunde blunda (2020) är i sin tur ett exempel på en bilderbok som utnyttjar bilderbokens form för att undersöka normer för sinnlighet och perception. Ett funktionalitetsperspektiv kan likaledes säga något om litteratur som tidigare lästs på andra sätt. Astrid Lindgrens starka och egensinniga Pippi Långstrump eller Tove Janssons blyga Knyttet kan framträda i annan belysning om de sätts i dialog med forskning om normer och funktionalitet. Funktionalitet i barnlitteratur kan alltså undersökas på många olika vis och handlar ytterst om hur vi förstår subjektet och dess gränser.

Till temat ”Normer om funktionalitet i nordisk barn- och ungdomslitteratur” välkomnas artiklar som berör funktionalitet i såväl äldre som samtida barn- och ungdomslitteratur. Funktionalitet är ett fenomen som har undersökts inom en rad olika forskningsfält, och ämnen, teorier och metoder kan innefatta men begränsas inte av följande:

• Skildringar av normbrytande funktionalitet (funktionsnedsättning) och/eller normföljande funktionalitet
• Omläsningar av barnlitterära klassiker utifrån ett funktionalitetsperspektiv
• Litterära genrer, konventioner, berättartekniska grepp och stilar i relation till funktionalitetsnormer
• Funktionalitetsnormer i förhållande till det läsande och skrivande subjektet
• Utgivning, distribution och litteraturförmedling ur ett funktionalitetsperspektiv
• Litteraturdidaktiska perspektiv och normkritisk pedagogik
• Funktionalitetsaspekter av tidslighet, rumslighet och miljö
• Studier inspirerade av crip theory, (critical) disability studies, studies in ableism, neurodiversitet, neuroqueer, posthumanistiska, queera, postkoloniala, feministiska och angränsande perspektiv, liksom intersektionella studier som förenar flera av dessa angreppsätt
• Jämförande studier av nordisk prosa/poesi etc. för barn och unga och litterära verk från andra regioner och kontexter

Deadline, abstracts: 1 februari 2025

Abstract på max 300 ord skickas per e-post till barnboken@barnboksinstitutet.se och ska inkludera artikelns titel, skribentens namn, akademisk grad (minst doktorandnivå), affiliation och e-postadress.

Därtill ska abstract innehålla följande information:

• Tydlig problemställning/frågeställning
• Teoretiskt ramverk och metodreflektion
• Undersökningsmaterial
• 3–5 centrala referenser till vetenskapliga texter med relevans för problemställningen

Deadline, artiklar: 1 oktober 2025

Artiklarna kommer att publiceras under 2026 och får inte tidigare ha publicerats i andra sammanhang.

Texter skickas per e-post till barnboken@barnboksinstitutet.se eller via inloggningssystemet på tidskriftens webbplats www.barnboken.net. 

För mer information om längd, referenssystem etc. se Author Guidelines.

Temaredaktörer är Jenny Jarlsdotter Wikström (jenny.jarlsdotter.wikstrom@umu.se), Josefine Wälivaara (josefine.walivaara@umu.se) och Louise Almqvist (louise.almqvist@umu.se).

Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning ges ut av Svenska barnboksinstitutet. Samtliga artiklar som publiceras genomgår en peer review-process och publiceras med Open Access. Publiceringsspråk är svenska, norska, danska och engelska. Vi välkomnar särskilt bidrag med svensk eller nordisk anknytning.

Redaktionen består av redaktör Maria Andersson (docent, Stockholms universitet, Sverige) och redaktionsmedlemmarna Nina Goga (professor, Høgskulen på Vestlandet, Norge), Maria Jönsson (professor, Umeå universitet, Sverige), Peter Kostenniemi (fil.dr, Umeå universitet, Sverige), Anne Skaret (professor, Høgskolen i Innlandet, Norge), Olle Widhe (professor, Göteborgs universitet, Sverige) och Mia Österlund (docent, Åbo Akademi, Finland). Åsa Warnqvist (docent, Svenska barnboksinstitutet) är senior konsulterande redaktör och ansvarig utgivare. I tidskriftens internationella Advisory Board ingår 15 framstående svenska, nordiska och internationella forskare.

Tidskriften ges ut med stöd från Vetenskapsrådet.

För mer information, kontakta:
Hanna Liljeqvist (redaktionssekreterare)
Svenska barnboksinstitutet
Odengatan 61
113 22 Stockholm
E-post: barnboken@barnboksinstitutet.se

 

Call for Papers: Norms of (Dis)ability in Nordic Children’s and Young Adult Literature

This theme in Barnboken: Journal of Children’s Literature Research aims to explore norms of disability and ability in Nordic children’s and young adult literature. It aspires to investigate on the one hand how children’s literature portrays and challenges norms about disability and ability, on the other hand how a (dis)ability perspective can make visible new aspects of children’s literature.

The term (dis)ability is used here to indicate a system of norms that categorises and distinguishes between bodies and minds based on concepts of “disability” and “ability,” a system that values one over the other. Like gender, class, and sexuality, a (dis)ability perspective can draw attention to both marginalisation and privilege within this system of norms. This perspective highlights that norms of (dis)ability concern and influence both those who follow and those who deviate from norms, and it is a way of illuminating how these categories are historically, culturally, and socially constructed. The parenthesis in the concept (dis)ability is used to demonstrate that the borders between these categories are under constant negotiation, while they simultaneously are each other’s prerequisite (Schalk 2017). Research on children’s and young adult literature and (dis)ability has so far mostly focused on works from English-speaking countries (Meyer 2022; Dunn 2015; Dowker 2004; Aho & Grit 2018; Beckett et al. 2010). Likewise, studies and teoretizations of (dis)ability in literature in general have also primarily been conducted in relation to English-language literature (see Garland-Thomson 1997; Mitchell & Snyder 2000; Quayson 2007; Hall 2016; Rodas 2018, Cheyne 2019). With this theme, we broaden the scope of such research by focusing on the Nordic context and its specific conditions.

Portrayals of disability and norm-breaking bodies and minds are a growing theme in contemporary literature for children, not least in Sweden (see Sbi 2022). Gunilla Bergström’s books about Bill and Bolla (1978, 1979) are a well-known example of how children’s literature represents and explores norms of (dis)ability. Moreover, contemporary literature reflects a growing interest in how settings and structures influence (dis)ability, as in Helena Öberg’s and Kristin Lidström’s graphic novel Din tur, Adrian (2015). Anna Höglund’s Barnet som inte kunde blunda (2020) is, in turn, an example of a picturebook that makes use of the picturebook form to delve into norms of sensation and perception. Similarly, a (dis)ability perspective can be applied to literature that previously has been read in other ways. Astrid Lindgren’s strong and wilful Pippi Longstocking or Tove Jansson’s shy Toffle can appear in a different light when brought into dialogue with research on norms and (dis)ability. Consequently, (dis)ability in children’s literature can be explored in a number of ways and is ultimately a question of how we understand the subject and its limits.

To the theme “Norms of (Dis)ability in Nordic Children’s and Young Adult Literature” we invite submissions that address (dis)ability in older as well as contemporary children’s and young adult literature. (Dis)ability is a phenomenon that has been investigated within a range of research fields, and topics, theories, and methods may include but are not limited to:

• Portrayals of disability and/or ability
• Re-readings of children’s literary classics from a (dis)ability perspective
• Literary norms, conventions, narrative techniques or styles in relation to norms of (dis)ability
• Norms of (dis)ability in relation to the reading and writing subject
• The publication, distribution, and dissemination of literature from a (dis)ability perspective
• Literary-didactic perspectives and norm-critical pedagogy
• (Dis)ability in relation to aspects of temporality, spatiality, and environment
• Studies inspired by crip theory, (critical) disability studies, studies in ableism, neurodiversity, neuroqueer, posthuman, queer, post/decolonial, feminist, and related perspectives, such as intersectional approaches
• Comparative studies of Nordic fiction/poetry etc. for children and young people and works of fiction originating in other regions or contexts

Deadline, abstracts: 1 February 2025

Please send a proposal of a maximum of 300 words to barnboken@barnboksinstitutet.se. The following information should be included: The title of the article, the name of the writer, current academic position (PhD student or higher level), affiliation, and e-mail address.

The abstract should include the following information:

• Clearly stated research question/aim
• Theoretical framework and methodological reflection
• Primary sources
• 3–5 key references to scholarly texts with relevance to the research question

Deadline, articles: 1 October 2025

The articles will be published in 2026. Articles submitted for consideration may not have been previously published in any other context.

Texts are sent via e-mail to barnboken@barnboksinstitutet.se or via the login system on Barnboken’s website www.barnboken.net.

For further information on submission details and a guide to our reference and note system, see Author Guidelines.

Guest editors for this theme are Jenny Jarlsdotter Wikström (jenny.jarlsdotter.wikstrom@umu.se), Josefine Wälivaara (josefine.walivaara@umu.se), and Louise Almqvist (louise.almqvist@umu.se).

Barnboken – Journal of Children’s Literature Research is published by the Swedish Institute for Children’s Books. All articles accepted have been peer reviewed and will be published online under an Open Access model. The main language of the journal is Swedish, but articles written in Danish, Norwegian, and English are also welcome. We are especially interested in contributions related to Sweden or the Nordic countries. 

The editorial committee consists of Editor-in-chief Maria Andersson (Docent, Stockholm University, Sweden) and Assistant Editors Nina Goga (Professor, Western Norway University of Applied Sciences, Norway), Maria Jönsson (Professor, Umeå University, Sweden), Peter Kostenniemi (PhD, Umeå University, Sweden), Anne Skaret (Professor, University of Applied Sciences, Norway), Olle Widhe (Professor, University of Gothenburg, Sweden), and Mia Österlund (Docent, Åbo Akademi University, Finland). Åsa Warnqvist (Docent, the Swedish Institute for Children’s Books, Sweden) is Consulting Senior Editor and Responsible Editor. The journal’s international Advisory Board includes 15 prominent Swedish, Nordic, and international scholars.

Barnboken is published with financial support from the Swedish Research Council (Vetenskapsrådet).

For more information, please contact:
Hanna Liljeqvist (Editorial Secretary)
Svenska barnboksinstitutet
Odengatan 61
113 22 Stockholm
E-mail: barnboken@barnboksinstitutet.se