Flerspråkighet och barnlitteratur / Multilingualism and Children’s Literature

Scroll down for English version

Call for Papers: Flerspråkighet och barnlitteratur – nya perspektiv

Under det senaste decenniet har litterär flerspråkighet vuxit fram i Norden som ett självständigt forskningsområde där teoretiska perspektiv som särskilt berör materialitet, multimodalitet och medialitet samt läsarens roll utvecklats. Med litterär flerspråkighet avser vi dels ett estetiskt grepp, dels ett mångfacetterat litteraturvetenskapligt begrepp. Det hjälper oss att rikta ljuset mot texter skrivna på flera språk eller flera slags språk (såsom dialekter eller slang); texter som tematiserar flerspråkighet; författarskap som rymmer verk på olika språk; flerspråkighet inom det litterära fältet (se t.ex. Grönstrand, Huss och Kauranen, red., The Aesthetics and Politics of Linguistic Borders, 2020; Edda 2020:3). Samtidigt har redan ett decennium gått sedan Bettina Kümmerling-Meibauer behandlade frågan om just flerspråkighet och barnlitteratur (Mehrsprachigkeit und Kinderliteratur, 2013, med Ira Gawlitzek; Bookbird 2013:3).

Mot den bakgrunden är det nu dags att bjuda in forskare från dessa båda fält – barnlitteratur och litterär flerspråkighet – att mötas inom ett tema i Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning. Det syftar till att belysa särskilt det nordiska området och främst estetiska problemställningar, gärna just relationerna mellan text och bild, inom flerspråkig barnlitteratur. Det är också intressant att i sammanhanget diskutera läsarens och lässituationens roll. Samtidigt finns här utrymme att på nya sätt lyfta fram flerspråkiga författarskap, eller att problematisera flerspråkighetens roll i barnlitteraturen utifrån exempelvis komparativa, didaktiska, litteratursociologiska och litteraturhistoriska perspektiv.

Hur kompliceras förhållandet mellan bild och skrift av och i flerspråkiga bilderböcker? Vilken roll spelar, egentligen, läsarens språkkunskaper och eventuella läskunnighet när det gäller flerspråkiga barnlitterära texter? På vilka olika sätt kan barn- och vuxenläsare gemensamt interagera med en flerspråkig text, givet barnlitteraturens dubbla tilltal? Hur kan flerspråkiga lässituationer se ut och var finner vi dem, i vilka rum och miljöer? Hur kan exempelvis pekböcker, nonsensdiktning, djurspråk, konstruerade språk och emojis diskuteras ur ett flerspråkighetsperspektiv? Hur har flerspråkig barn- och ungdomslitteratur i perioder av omfattande emigration eller immigration utmanat gängse föreställningar om språkgränser, exempelvis då språklig nationalism bidragit till språkens isärhållande och fostran av nationella subjekt? Hur samverkar eller konkurrerar didaktiska aspekter med estetiska när det gäller utgivning av flerspråkig litteratur för barn och unga?

Till temat ”Flerspråkighet och barnlitteratur – nya perspektiv” välkomnas artiklar som berör såväl äldre som samtida genrer och alla typer av barn- och ungdomslitteratur, exempelvis babyböcker, pekböcker, bilderböcker, ABC-böcker och illustrerade ordböcker/lexikon, läseböcker, poesi, kapitelböcker, ungdomsromaner samt tecknade serier och manga för barn och unga. Ämnen kan innefatta men begränsas inte av följande:

  • Flerspråkighet, multimodalitet och medialitet
  • Flerspråkighet och flerskriftlighet
  • Närläsning av flerspråkiga barnlitterära texter
  • Flerspråkig (hög)läsning; flerspråkiga rum för läsning
  • Tematisering av språkkunskaper och/eller flerspråkiga miljöer
  • Apokalyps, dystopi, cli-fi och flerspråkighet
  • Flerspråkighet i digitala former av barnlitteratur
  • Flerspråkighet och minoritetsspråk
  • Dialekter och språkliga varieteter ur ett litterärt flerspråkighetsperspektiv
  • Flerspråkig barnlitteratur ur funkisperspektiv
  • Flerspråkighet och översättning
  • Flerspråkighet och det barnlitterära fältet: förlag, bokmarknad, medier, bibliotek

Deadline, abstracts: 15 januari 2023

Abstract på max 2 000 tecken skickas per e-post till barnboken@barnboksinstitutet.se och ska inkludera artikelns titel, skribentens namn, akademisk grad, affiliation och e-postadress.

I början av hösten 2023 planeras en workshop där tidiga artikelversioner presenteras och diskuteras, förutsatt att finansiering erhålles.

Deadline, artiklar: 30 november 2023

Artiklarna kommer att publiceras under 2024 och får inte tidigare ha publicerats i andra sammanhang.

Texter skickas per e-post till barnboken@barnboksinstitutet.se eller via inloggningssystemet på tidskriftens webbplats www.barnboken.net. För mer information om längd etc. se Author Guidelines.

Gästredaktörer för temat är Helena Bodin (helena.bodin@littvet.su.se) och Julia Tidigs (julia.tidigs@helsinki.fi).

Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning ges ut av Svenska barnboksinstitutet. Samtliga artiklar som publiceras genomgår en peer review-process och publiceras med Open Access. Publiceringsspråk är svenska, norska, danska och engelska. Vi välkomnar särskilt bidrag med svensk eller nordisk anknytning.

Redaktionsrådet består av redaktör Maria Andersson (docent, Stockholms universitet, Sverige) och redaktionsmedlemmarna Nina Goga (professor, Høgskulen på Vestlandet, Norge), Maria Jönsson (professor, Umeå universitet, Sverige), Peter Kostenniemi (fil.dr, Umeå universitet, Sverige), Anne Skaret (professor, Høgskolen i Hedmark, Norge), Olle Widhe (professor, Göteborgs universitet, Sverige) och Mia Österlund (docent, Åbo Akademi, Finland). I tidskriftens internationella Advisory Board ingår 15 framstående svenska, nordiska och internationella forskare.

Tidskriften ges ut med stöd från Vetenskapsrådet.

För mer information, kontakta:
Hanna Liljeqvist (Redaktionssekreterare)
Svenska barnboksinstitutet
Odengatan 61
113 22 Stockholm
Tel: 08-54 54 20 65
E-post: barnboken@barnboksinstitutet.se

 

Call for Papers: Multilingualism and Children’s Literature – New Perspectives

During the past decade literary multilingualism has emerged within the Nordic countries as an independent research field, where theoretical perspectives focusing in particular on materiality, multimodality, and mediality as well as the role of the reader have been developed. With literary multilingualism we refer to aesthetic phenomena as well as a multifaceted critical concept. It helps us draw attention to texts written in several languages or several kinds of languages (such as dialects or slang); texts that thematise multilingualism; oeuvres that include works in several languages; multilingualism within the literary field (see e.g. Grönstrand, Huss, and Kauranen, eds., The Aesthetics and Politics of Linguistic Borders, 2020; Edda 2020:3). At the same time, a decade has already passed since Bettina Kümmerling-Meibauer addressed the issue of multilingualism and children’s literature (Mehrsprachigkeit und Kinderliteratur, 2013, with Ira Gawlitzek; Bookbird 2013:3).

Against this background, we now invite scholars from both of these fields – children’s literature and literary multilingualism – to come together through our theme in Barnboken: Journal of Children’s Literature Research. It aims to shed light on the Nordic region in particular and is mainly focused on aesthetic issues in relation to multilingual children’s literature. We are especially interested in the relationship between text and image. Discussing the role of the reader and the reading situation is also highly relevant in this context. In addition, there is room for new ways of exploring multilingual oeuvres, or problematising the role of multilingualism in children’s literature from, for example, comparative, didactic, sociological or historical perspectives.

How is the relationship between image and text complicated by and in multilingual picturebooks? What role do the language skills and potential literacy of the reader play, after all, when it comes to multilingual children’s texts? In what ways can child and adult readers together interact with a multilingual text, considering the double address of children’s literature? What can multilingual reading situations look like and where do we find them, in what spaces or settings? How can, for example, board books, nonsense poetry, animal languages, constructed languages, and emojis be discussed from a multilingual perspective? How has multilingual children’s and young adult literature challenged established notions of linguistic borders during times of extensive emigration or immigration, for example when linguistic nationalism has contributed to the separation of languages and the education of national subjects? How do didactic and aesthetic aspects cooperate and compete when it comes to the publishing of multilingual literature for children and youth?

To the Barnboken theme ”Multilingualism and Children’s Literature – New Perspectives” we invite submissions that address older as well as contemporary genres and all forms of children’s and young adult literature, such as baby books, board books, picturebooks, ABC books and illustrated dictionaries, readers, poetry, chapter books, young adult novels as well as graphic novels and manga for children and youth. Relevant topics for the theme might include, but are not limited to the following:

  • Multilingualism, multimodality, and mediality
  • Multilingualism and bi- or multiscriptalism (heterographics)
  • Close readings of multilingual children’s texts
  • Multilingual reading (aloud); multilingual spaces for reading
  • Thematisation of language skills and/or multilingual settings
  • Apocalypse, dystopia, cli-fi, and multilingualism
  • Multilingualism in digital children’s literature
  • Multilingualism and minority languages
  • Dialects and linguistic varieties from a literary multilingualism perspective
  • Multilingual children’s literature from a critical disability perspective
  • Multilingualism and translation
  • Multilingualism and the field of children’s literature: publishing, book market, media, libraries

Deadline, abstracts: 15 January 2023

Please send a proposal of a maximum of 2,000 characters to barnboken@barnboksinstitutet.se. The following information should be included: The title of the article, the name of the writer, current academic position, affiliation, and e-mail address.

A workshop where first versions of the articles are presented is planned to take place in the the early autumn of 2023, provided that funding is secured.

Deadline, articles: 30 November 2023

The articles will be published in 2024. Articles submitted for consideration may not have been previously published in any other context.

Texts are sent via e-mail to barnboken@barnboksinstitutet.se or via the login system on Barnboken’s website www.barnboken.net. For further information on submission details and a guide to our reference and note system, see Author Guidelines.

Guest editors of this theme are Helena Bodin (helena.bodin@littvet.su.se) and Julia Tidigs (julia.tidigs@helsinki.fi).

Barnboken: Journal of Children’s Literature Research is published by the Swedish Institute for Children’s Books. All articles accepted have been peer reviewed and will be published online under an Open Access model. The main language of the journal is Swedish, but articles written in Danish, Norwegian and English are also welcome. We are especially interested in contributions related to Sweden or the Nordic countries. 

The editorial committee consists of Editor Maria Andersson (Docent, Stockholm University, Sweden) and Assistant Editors Nina Goga (Professor, Western Norway University of Applied Sciences, Norway), Maria Jönsson (Professor, Umeå University, Sweden), Peter Kostenniemi (PhD, Umeå University, Sweden), Anne Skaret (Professor, University of Applied Sciences, Norway), Olle Widhe (Professor, University of Gothenburg, Sweden), and Mia Österlund (Docent, Åbo Akademi University, Finland). The journal’s international Advisory Board includes 15 prominent Swedish, Nordic, and international scholars.

Barnboken is published with financial support from the Swedish Research Council (Vetenskapsrådet).

For more information, please contact:
Hanna Liljeqvist (Editorial Secretary)
Svenska barnboksinstitutet
Odengatan 61
113 22 Stockholm
Phone: + 46 8-54 54 20 65
E-mail: barnboken@barnboksinstitutet.se