Scroll down for English version

Call for papers: Moderskap och modrande i barn- och ungdomslitteraturen

Moderskap är ett begrepp i rörelse som under det senaste decenniet fått allt fler och motstridigare betydelser. I samtidslitteraturen för såväl vuxna som för barn och unga märks en tematisk förskjutning mot alternativa familjebildningar, bioteknologi, klass och etnicitet. Med det har också modrandet – en teoretisk term för den omsorgspraktik som förknippas med moderskapet oavsett relation (Rich, Of Woman Born, 1976; Holm, Modrande och praxis, 1993) – kommit att knytas till allt fler subjekt.

I folksagans onda styvmödrar, idyllens och trygghetens Muminmammor, barnflickor som Alva på Junibacken, Alfons Åbergs modrande pappa, Stina Wirséns icke-binära Ena och Andra, liksom Gro Dahles drak- och guldfiskmödrar, återfinns några av de många skildringar av modrande som undersöker – och allt som oftast utmanar – gränsen för det normativa moderskapet. Att just barn- och ungdomslitteraturen vimlar av mammor och andra modrande gestalter är knappast förvånande då det är barnet som är centrum för moderskapets omsorgsarbete. Men trots dess intresse för modersfigurens olika skepnader är litteratur för barn och unga märkbart frånvarande inom moderskapsforskningen (se Rowe Fraustino och Coats (red.), Mothers in Children's and Young Adult Literature, 2016). Den nordiska barn- och ungdomslitteraturforskning av bland andra Maria Jönsson, Sara Kärrholm och Pia Vuorio som undersökt moderskapet, liksom pågående tvärvetenskaplig forskning inom projektet MotherNet (www.mothernet.eu), öppnar för frågor om vad som sker när barnets blick, tolkad genom den vuxna författaren, blir utgångspunkt för skildringen.

Temat ”Moderskap och modrande i barn- och ungdomslitteraturen” syftar till att lyfta barn- och ungdomslitteraturens och den barnlitterära forskningens relevans för en samtida moderskapsdiskurs. Till detta tema i Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning efterfrågas därför artiklar som med olika tillvägagångssätt och teoretiska perspektiv utforskar moderskap och modrande i relation till litteratur för barn och unga. Artiklar som berör såväl äldre som samtida nordisk barn- och ungdomslitteratur välkomnas. Ämnen kan innefatta men begränsas inte av följande:

• Reproduktivt och emotionellt arbete/omsorgspraktik
• Visuella representationer av moderskap/modrande
• Modersfiguren som protagonist, idealgestalt eller destruktiv kraft
• Den fysiskt eller psykiskt frånvarande modern
• Moderskapets historiska och samtida troper, t.ex. styvmodern, matriarken, den så kallade ”mammyn” och ”the welfare queen”
• Barn- och ungdomslitteratur om konception, adoption, surrogat, t.ex. ”så blev jag till”/”så kom jag till min familj”-böcker
• ”Other-mothers”, t.ex. far- och morföräldrar, fastrar, mostrar, syskon, amman, nannyn och barnflickan (Collins, Black Feminist Thought, 1990)
• Modrande män och barn
• Intersektionella perspektiv på moderskap och modrande
• Historiska perspektiv på moderskap och modrande
• Korskopplingar mellan modrande i barn- och ungdomslitteratur och andra fält/discipliner
• Litteratursociologiska perspektiv på moderskap och modrande, t.ex. kändismamman som författare av barnlitteratur och högläsning som modrande praktik

Deadline, abstracts: 8 april 2022

Abstract på max 2 000 tecken skickas per e-post till barnboken@barnboksinstitutet.se och ska inkludera artikelns titel, skribentens namn, akademisk grad, affiliation och e-postadress.

Deadline, artiklar: 14 oktober 2022

Artiklarna kommer att publiceras under 2023 och får inte tidigare ha publicerats i andra sammanhang.

Texter skickas per e-post till barnboken@barnboksinstitutet.se eller via inloggningssystemet på tidskriftens webbplats www.barnboken.net. För mer information om längd etc. se Author Guidelines.

Gästredaktörer för temat är Malin Nauwerck (malin.nauwerck@barnboksinstitutet.se) och Tuva Haglund (tuva.haglund@littvet.uu.se).

Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning ges ut av Svenska barnboksinstitutet. Samtliga artiklar som publiceras genomgår en peer review-process och publiceras med Open Access. Publiceringsspråk är svenska, norska, danska och engelska. Vi välkomnar särskilt bidrag med svensk eller nordisk anknytning.

Redaktionsrådet består av redaktör Åsa Warnqvist (forskningsledare, Svenska barnboksinstitutet, Sverige), och redaktionsmedlemmarna Maria Jönsson (professor, Umeå universitet, Sverige), Anne Skaret (professor, Høgskolen i Hedmark, Norge), Olle Widhe (professor, Göteborgs universitet, Sverige) och Mia Österlund (docent, Åbo Akademi, Finland). I tidskriftens internationella Advisory Board ingår 15 framstående svenska, nordiska och internationella forskare.

Tidskriften ges ut med stöd från Vetenskapsrådet.

För mer information, kontakta:

Hanna Liljeqvist (Redaktionssekreterare)
Svenska barnboksinstitutet
Odengatan 61
113 22 Stockholm
Tel: 08-54 54 20 65
E-post: barnboken@barnboksinstitutet.se

 

Call for papers: Motherhood and Mothering in Children’s and Young Adult Literature

Motherhood is a concept in motion that for the past decade has gained many new and contradictory meanings. Contemporary literature for adults as well as for children and adolescents reflects a thematic shift towards alternative family formations, biotechnology, class, and ethnicity. As a result, mothering – a theoretical term referring to the care practices associated with motherhood regardless of the relationship (Rich, Of Woman Born, 1976; Holm, Modrande och praxis, 1993) – has come to be linked to an increasing number of subjects.

The evil stepmothers of folk tales, the idyllic Moominmammas, nannies like Alva of Junedale, Alfie Atkins’ mothering father, Stina Wirsén’s non-binary Ena and Andra, Gro Dahle’s dragon and goldfish mothers are some of the many depictions of mothering that examine – and more often than not challenge – the borders of normative motherhood. The fact that children’s and young adult literature is full of mothers and other mothering characters is hardly surprising considering the child’s position at the centre of the care practices of motherhood. But despite its interest in the mother figure’s different shapes, literature for young readers is noticeably absent within motherhood research (see Rowe Fraustino and Coats (eds.), Mothers in Children's and Young Adult Literature, 2016). Nordic children’s and young adult literature research by scholars such as Maria Jönsson, Sara Kärrholm, and Pia Vuorio that examine motherhood as well as ongoing interdisciplinary studies within the project MotherNet (www.mothernet.eu) raise questions about what happens when the child’s perspective, interpreted through the adult author, becomes the starting point of the depiction.

The theme “Motherhood and Mothering in Children’s and Young Adult Literature” aims to highlight the relevance of children’s and young adult literature as well as children’s literature research in the context of the contemporary discourse on motherhood. To this theme in Barnboken: Journal of Children’s Literature Research, we invite submissions that explore motherhood and mothering in relation to literature for children and adolescents through different approaches and theoretical perspectives. We welcome submissions that address older as well as contemporary Nordic children’s and young adult literature. Relevant topics for the theme might include, but are not limited to the following:

• Reproductive and emotional labour/care practices
• Visual representations of motherhood/mothering
• The mother as protagonist, ideal figure or destructive force
• The physically or mentally absent mother
• Historical and contemporary tropes of motherhood, e.g. the stepmother, the matriarch, the so called “mammy”, “the welfare queen”
• Children’s and young adult literature about conception, adoption, surrogacy, e.g. “how babies are made” books
• ”Other-mothers”, e.g. grandparents, aunts, siblings, the wet nurse, the nanny (Collins, Black Feminist Thought, 1990)
• Mothering men and children
• Intersectional perspectives on motherhood and mothering
• Historical perspectives on motherhood and mothering
• Cross-connections between mothering in children’s and young adult literature and other fields/disciplines
• Perspectives on motherhood and mothering drawing on sociology of literature, e.g. the celebrity mother as author of children’s literature and the act of reading aloud as a mothering practice

Deadline, abstracts: 8 April

Please send a proposal of a maximum of 2,000 characters to barnboken@barnboksinstitutet.se. The following information should be included: The title of the article, the name of the writer, current academic position, affiliation, and e-mail address.

Deadline, articles: 14 October

The articles will be published in 2023. Articles submitted for consideration may not have been previously published in any other context.

Texts are sent via e-mail to barnboken@barnboksinstitutet.se or via the login system on Barnboken’s website www.barnboken.net. For further information on submission details and a guide to our reference and note system, see Author Guidelines.

Guest editors of this theme are Malin Nauwerck (malin.nauwerck@barnboksinstitutet.se) and Tuva Haglund (tuva.haglund@littvet.uu.se).

Barnboken: Journal of Children’s Literature Research is published by the Swedish Institute for Children’s Books. All articles accepted have been peer reviewed and will be published online under an Open Access model. The main language of the journal is Swedish, but articles written in Danish, Norwegian and English are also welcome. We are especially interested in contributions related to Sweden or the Nordic countries. 

The editorial committee consists of Editor Åsa Warnqvist (Research Manager, the Swedish Institute for Children’s Books, Sweden), and Assistant Editors Maria Jönsson (Professor, Umeå University, Sweden), Anne Skaret (Professor, University of Applied Sciences, Norway), Olle Widhe (Professor, University of Gothenburg, Sweden), and Mia Österlund (Associate Professor, Åbo Akademi University, Finland). The journal’s international Advisory Board includes 15 prominent Swedish, Nordic, and international scholars.

Barnboken is published with financial support from the Swedish Research Council (Vetenskapsrådet).

For more information, please contact:

Hanna Liljeqvist (Editorial Secretary)
Svenska barnboksinstitutet
Odengatan 61
113 22 Stockholm
Phone: + 46 8-54 54 20 65
E-mail: barnboken@barnboksinstitutet.se