2013 har det gått hundra år sedan Martha Sandwall-Bergström (1913-2000) föddes. Med henne föddes även Kulla-Gulla, torparflickan med det goda hjärtat och de linblonda flätorna. Bokserien om henne slog igenom stort och översattes till en rad språk.

Sandwall-Bergström har kallats proletärförfattare av rang. Hennes Kulla-Gulla-svit utspelas vid sekelskiftet 1900, men första boken dök upp på bokhandelsdiskarna 1945, samtidigt som en annan tongivande flickgestalt som kommit att prägla 1900-talet flickskildring, Astrid Lindgrens Pippi Långstrump. Kulla-Gulla framstår i jämförelse som en mild reformist, men är nog så självständig och agerande - rentav revolutionär. Sandwall-Bergströms flickskildringar har haft stor genomslagskraft, och Kulla-Gulla har kommit att beteckna en särskild flicktyp, den strävsamma, godhjärtade flickan.

Sandwall-Bergström skildrar landsbygdens fattig-Sverige, och i boksviten som inleds med Aldrig en lugn stund hos Oscarssons är ärendet, liksom i Kulla-Gulla-böckerna, solidaritet och klassmedvetande. Men till skillnad från småstadsidyllen i Pippi-böckerna är miljön 1950-talets folkhemsbygge, och i stället för landsbygdens torpare handlar det om arbetarfamiljer i stadsmiljö.

Vi välkomnar artiklar om Sandwall-Bergströms författarskap, till exempel på temat klassperspektiv, folkhemsbyggande och flickskildring.