Den nordiska barnboken runt 1968

Årtalet 1968 står som symbol för en hel ungdomsgeneration och det ges ofta en specifik betydelse när det långa 1960-talet ska sammanfattas. Denna tid, som även har kallats ”den lilla renässansen” av inflytelserika forskare, var en period då konstnärliga förhållningssätt och värderingar, såväl som idéer om samhället och individens förhållande till samhället förändrades markant (Marwick 1998). I berättelsen om de nordiska länderna beskrivs 1900-talet ofta som en utveckling från det fattiga bondesamhället till den industriella välfärdsstaten där en stark statlig styrning skulle förverkliga social jämlikhet och rättvisa. Under 1960-talet utmanades framgångsberättelsen om det välfungerande nordiska välfärdssamhället emellertid från olika ideologiska positioner. Detta Barnboken-tema vill uppmärksamma att barn- och ungdomslitteraturen, liksom föreställningen om barnet mer generellt, spelade en central roll i de historiska förändringsprocesserna under det långa 1960-talet och därmed stimulera till forskning om ett viktigt skede i den nordiska barn- och ungdomslitteraturens historia. Vi efterlyser därför artiklar som från olika perspektiv fokuserar åren runt ’68 i relation till den nordiska barn- och ungdomslitteraturen och barn- och ungdomskulturen i vidare mening.

Ämnen för detta tema om åren runt ’68 kan innefatta men begränsas inte av följande:

  • Barnlitteraturen i relation till samtida sociala och estetiska förändringar;
  • Experimentella iscensättningar av barn och barndom i text och bild för barn;
  • Barnlitteraturens roll i relation till olika sociala rörelser, såsom fredsrörelsen, den nya vänstern, miljörörelsen, kvinnorörelsen och olika minoritetsgrupper;
  • Utvidgningen och diversifieringen av förlagsverksamheten för barn;
  • Barnlitteraturens olika genrer, medier och strömningar, såsom ungdomsroman, lyrik, realism, fackbok, bilderbok, saga och fantasy;
  • Motiv och teman i barnlitteraturen, såsom fattigdom, utsatthet, makt och maktlöshet, sexualitet, familj, kön och genus, etnicitet, maskulinitet, skola, natur och stad;
  • Barnlitteraturen och framväxten av föreställningen om barnets rättigheter;
  • Barnlitteraturen och berättelserna om de nordiska länderna, den nordiska välfärdsstaten och nationen.

Deadline, abstracts: 6 november 2017

Abstract på max 2 000 tecken skickas per e-post till barnboken@sbi.kb.se och ska inkludera artikelns titel, skribentens namn, affiliation och e-postadress.

Deadline, artiklar: 10 april 2018

Artiklarna kommer att publiceras under 2018 och får inte tidigare ha publicerats i andra sammanhang.

Texter skickas per e-post till barnboken@sbi.kb.se eller via inloggningssystemet på tidskriftens webbplats www.barnboken.net.

För mer information om längd etc. se Author Guidelines: http://barnboken.net/index.php/clr/pages/view/author

Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning ges ut av Svenska barnboksinstitutet. Samtliga artiklar som publiceras genomgår en peer review-process och publiceras med Open Access. Publiceringsspråk är svenska, norska, danska och engelska. Vi välkomnar särskilt bidrag med svensk eller nordisk anknytning.

Gästredaktör för temat är Olle Widhe (olle.widhe@lir.gu.se). Redaktionsrådet består av fil dr Åsa Warnqvist (redaktör), professor Björn Sundmark och docent Mia Österlund. Tidskriften ges ut med stöd från Vetenskapsrådet.

För mer information se tidskriftens webbsida www.barnboken.net eller kontakta:

Åsa Warnqvist
Svenska barnboksinstitutet
Odengatan 61
113 22 Stockholm
Tel: 08-54 54 20 65
E-post: barnboken@sbi.kb.se