Det nordiska barndeckarundret: från Ture Sventon till Salla Simukka

Den nordiska kriminalromanen för vuxna firar triumfer på den internationella scenen. Författare som Stieg Larsson, Henning Mankell och Jo Nesbø hör till de mest framgångsrika under senare år, men här finns också en lång och stark tradition. Sjöwall & Wahlöös socialrealistiska och samhällskritiska polisromaner från 1970-talet har givit upphov till en ström av TV-serier och filmer, och inspirerat både äldre och nyare nordiska deckare från Beck till Bron.

Även inom barn- och ungdomslitteraturen har deckaren blomstrat de senaste decennierna och även här finns framgångsrika exporter. Martin Widmark och Helena Willis böcker om LasseMaja och Salla Simukkas Snövit-trilogi har exporterats till en rad olika länder.

Mot den här bakgrunden är det intressant att fråga sig hur situationen ser ut för nordiska deckare för barn- och ungdomar. Hur har genren utvecklats och diversifierats över tid från Ture Sventon och Mäster­detektiven Blomkvist till Salla Simukkas svarta dramer? I vad mån kan de nordiska kriminalförfattarna för unga också räknas till det nordiska deckarundret, internationellt sett? I vilken utsträckning översätts dessa böcker och hur säljer de? Och, vidare, om den samhällskritiska traditionen som präglar många vuxendeckare även kan spåras i den deckar- och kriminallitteratur som skrivs för barn och unga?

Intressant nog kan det ibland vara mer fruktbart att tala om spänningsintriger än om deckare som sådana i barn- och ungdomslitteraturen. När det gäller de riktigt små barnen handlar det ofta om att lösa mysterier snarare än kriminalgåtor, och för ungdomar ligger fokus snarare på självförståelse och livsgåtor än att avslöja en brottsling, även då ett brott begåtts. Även genreblandningar är vanliga: deckarintrig blandas ofta med fantasy eller humor, eller kryddas med ”Nordic Noir”. När det gäller mellanåldrarna är deckaren en mer dominerande genre och den ges ut i alla upp­tänkliga former och utföranden. Den kan vara gestaltad som en (potentiellt) oändlig fortsätt­nings­­serie i Enid Blytons efterföljd – dit hör till exempel Mårten Sandéns Petrinideckare – eller som en avslutad långserie, eller (mer sällsynt) som fristående bok.

Mot den här tecknade bakgrunden välkomnar Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning artiklar på temat ”Det nordiska barndeckarundret”. Avsikten med temat är att identifiera, beskriva och analysera olika deckar- och kriminalskildringar i barn- och ungdomslitteratur ur olika synvinklar och perspektiv.

Deadline, abstracts: 1 december 2015

Abstract på max 300 ord skickas per e-post till barnboken@sbi.kb.se och ska inkludera:

Artikelns titel, skribentens namn, affiliation och e-postadress.

Deadline, artiklar: 3 april 2016

Artiklarna kommer att publiceras under 2016 och får inte tidigare ha publicerats eller presenterats i andra sammanhang.

Texter skickas per e-post till barnboken@sbi.kb.se eller via inloggningssystemet på denna webbplats. För mer information om längd etc. se Author Guidelines: 

http://barnboken.net/index.php/clr/pages/view/author 

Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning ges ut av Svenska barnboksinstitutet. Samtliga artiklar som publiceras genomgår en peer review-process och publiceras med Open Access. Publiceringsspråk är svenska, norska, danska och engelska. Vi välkomnar särskilt bidrag med svensk eller nordisk anknytning.

Redaktionsrådet består av fil dr Åsa Warnqvist (redaktör), professor Björn Sundmark och docent Mia Österlund. Tidskriften ges ut med stöd från Vetenskapsrådet.

För mer information se tidskriftens webbsida www.barnboken.net eller kontakta:

Åsa Warnqvist
Svenska barnboksinstitutet
Odengatan 61
113 22 Stockholm
Tel: 08-54 54 20 65.
E-post: barnboken@sbi.kb.se