Sensualitet, sensibilitet och sexualitet är kanske inte de nyckelord vi i första hand förknippar med nordisk barn- och ungdomslitteratur. Men vid en närmare granskning återkommer denna litteratur, i sitt breda åldersspann från pekbok till ungdomsroman, ständigt till gestaltningar av sensualitet eller sexualitet, som om hudnära berättelser och känslornas kartografi utgjorde en del av kärnan i barnfiktionen. Också i föreställningen om det nordiska ingår en öppenhet i synen på nakenhet och sexualitet. Ofta hör vi om böcker som censurerats då de fått en internationell spridning. Som pojken Garmann som inte får kissa i det fria i Stian Holes bilderbok Garmanns sommar (2006).

Från sjuttiotalets instruktiva och tidstypiska bilderböcker om hur kroppen fungerar, till dagens pekbok, där samlag mellan vuxna skildras lätt diffust i Stina Wirséns Vem sover inte? (2009), löper en tråd i synen på barn och barndom i relation till sensibilitet och sexualitet. Särskilt ofta förekommande är sexualiteten förstås i ungdomsromanen, där Hans-Eric Hellbergs Kram-serie har fått efterföljare i Mårten Melin och Katerina Janouch. Deras grepp är ändå fjärran från Maria Marcus ungdomsroman Alle tiders forår! (1977) där Ulla onanerar med en massagestav och dessutom instruerar sin mamma om hur hon ska använda den.

Dagens ungdomsroman är minst lika öppen och laddad i sina många sexskildringar som sjuttiotalets ungdomsbok, men här kan också sensualiteten och beröringen stå i fokus. Gränsdragningen kring yngre barns sexualitet är ofta strängare. Sexualiteten i berättelser för yngre läsare rör sig ofta om sinnesförnimmelser och sensualitet.

Kalle Lind har i Proggiga barnböcker (2010) uppmärksammat sjuttiotalets svenska barnbok i den sexuella frigörelsens epicentrum, men mycket finns ännu att utreda. Hur inverkar åttiotalets gryende pedofilidiskussion på barnbokens gränser kring kropp och känsla? Är barnboken frigjord eller pryd? Och har instruktionsfilmer om snippor och snoppar fått genklang i barnbokens sätt att benämna och gestalta barnkroppar?

Världshälsoorganisationen (WHO) ser på sexualitet som en integrerad del av det att vara människa. Den är något mer än summan av vårt erotiska liv, ”ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter”. Och det poängteras att detta gäller inte bara man och kvinna, utan också barn. Kan vi urskilja en motsvarande bild i ett nordiskt barnbokssammanhang? Eller uttrycks kanhända motbilder? Och var finns sensualiteten i den nordiska barnboken?

Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning välkomnar artiklar på temat ”Sensualitet, sensibilitet och sexualitet”. Avsikten med temat är att belysa hur frågor relaterade till detta tas upp av nordiska barn- och ungdomsboksförfattare.

Deadline, abstracts: 22 maj 2017

Abstract på max 300 ord skickas per e-post till barnboken@sbi.kb.se och ska inkludera:
Artikelns titel, skribentens namn, affiliation och e-postadress.

Deadline, artiklar: 31 maj 2017

Artiklarna kommer att publiceras under 2017 och får inte tidigare ha publicerats eller presenterats i andra sammanhang.

Texter skickas per e-post till barnboken@sbi.kb.se eller via inloggningssystemet på denna webbplats. För mer information om längd etc. se Author Guidelines: 

http://barnboken.net/index.php/clr/pages/view/author 

Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning ges ut av Svenska barnboksinstitutet. Samtliga artiklar som publiceras genomgår en peer review-process och publiceras med Open Access. Publiceringsspråk är svenska, norska, danska och engelska. Vi välkomnar särskilt bidrag med svensk eller nordisk anknytning.

Redaktionsrådet består av fil dr Åsa Warnqvist (redaktör), professor Björn Sundmark och docent Mia Österlund. Tidskriften ges ut med stöd från Vetenskapsrådet.

För mer information se tidskriftens webbsida www.barnboken.net eller kontakta:

Åsa Warnqvist
Svenska barnboksinstitutet
Odengatan 61
113 22 Stockholm
Tel: 08-54 54 20 65.
E-post: barnboken@sbi.kb.se