Scroll down for English version

Call for Papers: Mörker i barn- och ungdomslitteratur

Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning bjuder in till ett tema om mörker i barn- och ungdomslitteratur. Temat syftar till att utforska olika sidor av mörker: som tematik, som estetiskt uttryck i text och bild och utifrån dess effekter och funktioner för läsaren. Vidare eftersträvas utveckling och fördjupning av en teoretisk förståelse av mörker och dess betydelse för att därigenom skapa nya perspektiv på barn- och ungdomslitteraturen.

I tidigare forskning knyts ofta mörker till spekulativa genrer såsom fantasy, gotik och dystopi (Mendlesohn 2014; Natov 2006; Jackson et al. 2008; Alkestrand 2021), men ett tematiskt mörker präglar också realistisk barn- och ungdomslitteratur. Svåra ämnen såsom utanförskap, trauma, missbruk, krig, våld, död, kriminalitet och övergrepp har sedan 1990-talet kopplats till ungdomsromanens förmenta ”idyllfobi” (Svensson 1996). Liknande ämnen återfinns också i barnromanen och bilderboken. Även om mörker ofta knyts till svåra ämnen, till skräck och till det hotfulla, har det också andra betydelser i barn- och ungdomslitteraturen. Ibland framhävs ljuset i mörkret när barnprotagonister inte faller offer för det utan tvärtom omfamnar och tillvaratar dess möjligheter (Buckley 2018; Kostenniemi 2022).

I flera teoretiska fält såsom mörk ekologi (Morton 2010; se vidare Jarlsdotter Wikström 2024) och kritiska växtstudier med fokus på ecohorror (red. Tidwell och Soles 2021) spelar mörker en central roll. Detsamma gäller i läsarorienterade studier där mörker bland annat har tolkats som symboliska gestaltningar av identitetsfrågor och trauman som läsaren därigenom kan bearbeta (Coats 2008; McGillis 2008). Mörker erbjuder också didaktiska ingångar, bland annat genom att fungera som underlag för diskussion om samhälls- och identitetsfrågor (Alkestrand 2021; Kostenniemi 2026).

Mörkrets mångsidighet, dess tematiska, estetiska, genremässiga och teoretiska implikationer står i centrum för detta tema. Vi välkomnar artiklar som berör mörker på olika sätt i samtida och äldre barn- och ungdomslitteratur. Urvalet av ämnen innefattar men är inte begränsade till:

• Gestaltning av mörker som bearbetning av samtida politiska, sociala och kulturella föreställningar i såväl realistisk som spekulativ litteratur
• Mörkret som ett berättarmässigt och estetiskt grepp för att fånga (och behålla) läsaren
• Gestaltningar där mörkret fungerar som en konstruktiv kraft eller där mörkret består och triumferar
• Mörkrets estetik i bilderboken med fokus på bilderbokens materialitet, dess teknik, färg och form
• Mörkrets betydelse för barn och ungas läsning i och utanför litteraturen, samt synen på mörker och läsning i barn- och ungdomslitteraturens historia
• Skildringar av barnets ”inre mörker”; gestaltningar av onda, elaka och illvilliga barn
• Mörkrets affekter: Vilka känslor inbjuder gestaltningar av mörker till och med vilken betydelse för den barn- och ungdomslitterära texten?
• Mörker i poesi för barn och unga på tematisk nivå, som stilfigurer och symboler
• Mörkrets betydelse och funktion i andra teoretiska fält viktiga för barnlitteraturforskningen såsom ekokritik, queerteori, posthumanism och kritiska vithetsstudier
• Litteraturdidaktiska perspektiv på mörkrets funktion i barn- och ungdomslitteratur – möjligheter och utmaningar

Deadline, abstracts: 1 februari 2026

Abstract på max 300 ord skickas per e-post till barnboken@barnboksinstitutet.se och ska inkludera artikelns titel, skribentens namn, akademisk grad (minst doktorandnivå), affiliering och e-postadress.

Därtill ska abstract innehålla följande information:

• Tydlig problemställning/frågeställning
• Teoretiskt ramverk och metodreflektion
• Undersökningsmaterial
• 3–5 centrala referenser till vetenskapliga texter med relevans för problemställningen

Deadline, artiklar: 15 augusti 2026

Artiklarna kommer att publiceras under 2027 och får inte tidigare ha publicerats i andra sammanhang.

Texter skickas per e-post till barnboken@barnboksinstitutet.se eller via inloggningssystemet på tidskriftens webbplats www.barnboken.net. 

För mer information om längd, referenssystem etc. se Author Guidelines.

Temaredaktör är Peter Kostenniemi (peter.kostenniemi@liu.se).

Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning ges ut av Svenska Barnboksinstitutet. Samtliga artiklar som publiceras genomgår en peer review-process och publiceras med Open Access. Publiceringsspråk är svenska, norska, danska och engelska. Vi välkomnar särskilt bidrag med svensk eller nordisk anknytning.

Redaktionen består av redaktör Maria Andersson (docent, Stockholms universitet, Sverige) och redaktionsmedlemmarna Nina Goga (professor, Høgskulen på Vestlandet, Norge), Maria Jönsson (professor, Umeå universitet, Sverige), Peter Kostenniemi (fil.dr, Linköpings universitet, Sverige och Aarhus universitet, Danmark), Anne Skaret (professor, Universitetet i Innlandet, Norge), Olle Widhe (professor, Göteborgs universitet, Sverige) och Mia Österlund (professor, Åbo Akademi, Finland). Åsa Warnqvist (docent, Svenska Barnboksinstitutet) är senior konsulterande redaktör och ansvarig utgivare. I tidskriftens internationella Advisory Board ingår 15 framstående svenska, nordiska och internationella forskare.

Tidskriften ges ut med stöd från Vetenskapsrådet.

För mer information, kontakta:
Hanna Liljeqvist (redaktionssekreterare)
Svenska Barnboksinstitutet
Odengatan 61
113 22 Stockholm
E-post: barnboken@barnboksinstitutet.se

 

Call for Papers: Darkness in Children’s and Young Adult Literature

Barnboken: Journal of Children’s Literature Research invites you to a theme about darkness in children’s and young adult literature. The aim is to explore various aspects of darkness: thematically, aesthetically as expressed in image and text, and with consideration to its effects and purposes for the reader. Furthermore, with this theme we strive for a development and deeper understanding of the theoretical impact of darkness in order to establish new perspectives on children’s and young adult literature.

Previous research frequently connects darkness to speculative genres such as fantasy, gothic, and dystopia (Mendlesohn 2014; Natov 2006; Jackson et al. 2008; Alkestrand 2021), but darkness also features in realistic fiction. Difficult topics such as exclusion, trauma, addiction, war, violence, death, criminality, and abuse have since the 1990s been tied to a supposed fear of the idyll (Svensson 1996), predominantly in young adult literature. But similar subjects are also found in children’s novels and picturebooks. Even though darkness is frequently connected to difficult topics, to horror and threat, it has other meanings as well in children’s and young adult literature. Sometimes the light within darkness is emphasized when child protagonists avoid falling victims to the dark and instead embrace it and utilize its advantages (Buckley 2018; Kostenniemi 2022).

Within several theoretical fields such as dark ecology (Morton 2010; see further Jarlsdotter Wikström 2024) and critical plant studies focusing on ecohorror (red. Tidwell and Soles 2021) darkness plays a central part. The same applies to reader-oriented studies where darkness sometimes is interpreted as symbolic representations of identity issues and trauma thus made possible for the reader to process (Coats 2008; McGillis 2008). Darkness also enables didactic approaches, for example by providing the basis for discussions on societal issues and questions of identity (Alkestrand 2021; Kostenniemi 2026). 

The versatility of darkness, its thematic, aesthetic, genre-oriented, and theoretical implications are highlighted in this theme. We welcome articles that engage with darkness in a variety of ways in contemporary and historical children’s and young adult literature. The choice of topics includes but is not limited to:

• Representations of darkness as the processing of contemporary political, social, and cultural ideas in realistic and speculative literature
• Darkness as narrative and aesthetic means to attract (and maintain) the readers’ interest
• Representations where darkness serves as a constructive force or where darkness prevails and triumphs
• The aesthetics of darkness in picturebooks with a focus on materiality, technique, colour, and shape
• The significance of darkness for children’s and adolescents’ reading both within and outside literature, and the ways in which darkness has been regarded in relation to reading throughout the history of children’s and young adult literature
• Representations of the child’s “inner darkness”; portrayals of evil, mean, and malevolent children
• The affects of darkness: What feelings does darkness entail and what are the implications for the child- or youth-oriented text?
• Darkness in poetry for younger readers, on a thematic level, as rhetorical figure, and as symbols
• The significance of darkness within theoretical fields important for children’s and young adult literary scholarship such as ecocriticism, queer theory, post-humanism and critical white studies
• Didactic approaches to darkness in children’s and young adult literature – possibilities and challenges

Deadline, abstracts: 1 February 2026

Please send a proposal of a maximum of 300 words to barnboken@barnboksinstitutet.se. The following information should be included: The title of the article, the name of the writer, current academic position (PhD student or higher level), affiliation, and e-mail address.

The abstract should include the following information:

• Clearly stated research question/aim
• Theoretical framework and methodological reflection
• Primary sources
• 3–5 key references to scholarly texts with relevance to the research question

Deadline, articles: 15 August 2026

The articles will be published in 2027. Articles submitted for consideration may not have been previously published in any other context.

Texts are sent via e-mail to barnboken@barnboksinstitutet.se or via the login system on Barnboken’s website www.barnboken.net.

For further information on submission details and a guide to our reference and note system, see Author Guidelines.

Editor of this theme is Peter Kostenniemi (peter.kostenniemi@liu.se).

Barnboken – Journal of Children’s Literature Research is published by the Swedish Institute for Children’s Books. All articles accepted have been peer reviewed and will be published online under an Open Access model. The main language of the journal is Swedish, but articles written in Danish, Norwegian, and English are also welcome. We are especially interested in contributions related to Sweden or the Nordic countries. 

The editorial committee consists of Editor-in-chief Maria Andersson (Docent, Stockholm University, Sweden) and Assistant Editors Nina Goga (Professor, Western Norway University of Applied Sciences, Norway), Maria Jönsson (Professor, Umeå University, Sweden), Peter Kostenniemi (PhD, Linköping University, Sweden/Aarhus University, Denmark), Anne Skaret (Professor, University of Applied Sciences, Norway), Olle Widhe (Professor, University of Gothenburg, Sweden), and Mia Österlund (Professor, Åbo Akademi University, Finland). Åsa Warnqvist (Docent, the Swedish Institute for Children’s Books, Sweden) is Consulting Senior Editor and Responsible Editor. The journal’s international Advisory Board includes 15 prominent Swedish, Nordic, and international scholars.

Barnboken is published with financial support from the Swedish Research Council (Vetenskapsrådet).

For more information, please contact:
Hanna Liljeqvist (Editorial Secretary)
Svenska Barnboksinstitutet
Odengatan 61
113 22 Stockholm
E-mail: barnboken@barnboksinstitutet.se